Direktlänk till inlägg 24 mars 2013
En av mina värsta / sämsta egenskaper är att jag alltid vill "vinna" alla diskussioner. Det gör att när jag hamnar i ett bråk eller en diskussion har jag svårt att lämna det i tid. Jag blir väldigt frustrerad när folk inte vill förstå vad jag säger eller menar. När människor inte vill se saker från min sida.
Exempelvis just nu, En diskussion som pågår mellan mig och en person på internet.
Personen som vi kan döpa till Karl-Berit , skrev till en ung (minderårig) tjej på internet att hon borde börja röka för att få en bättre psykisk hälsa. Ett tips som jag tyckte var så urbota korkat att jag,( kanske dumt) la mig i och sa att rökning absolut inte är ett bra sätt att hantera sin ångest eller sina depressioner på.
Sant att det kan ge en ångestlindrande effekt i och med att man går ut och därmed kanske går ifrån en ångestladdad situation, man fokuserar på något annat en stund och de hjälper ofta mycket, man andas på ett speciellt sätt när man röker så att andningstekningen i sig kan ge ångest lindring, nikotin påverkar belöningscentra i hjärnan samt att man aldrig ska underskatta placebons effekt. Tror man verkligen att det kommer hjälpa så hjälper det. Men helt vetenskapligt kan man uppnå samma sak genom att gå ut , andas som om man röker samtidigt som man äter en frukt eftersom mat också påverkar belöningscentrum i hjärnan. Så helt logiskt bör dessa två saker ge exakt samma effekt på psyket men extremt olika effekt på den fysiska hälsan.
När jag sa detta till Karl-Berit blev hen upprörd eller något och kallade mig efterbliven, manipulerad av psykologer och sa att jag inte verkade veta något om svårbotad ångest.
Istället för att bara gå ifrån diskussionen med Karl-Berit så låter jag mig frustreras och provoceras av människan. Varför gör jag såhär mot mig själv? Karl-Berit har ju inte ens några vidare argument att komma med.
Skäms över att jag låter människan påverka mig och göra mig arg, speciellt när det i slutändan gör att jag blir lika omogen själv och skriver onödiga och elaka saker.
Det jag i alla fall försökte för medla till Karl-Berit var att bara för att man hittat ett sätt att dämpa sin ångest betyder inte att sättet är bra. Jag skulle aldrig gå runt och säga till människor att skära sig till exempel. Skulle inte säga åt dem att röka, dricka eller ta några andra droger för att försöka fly från sina problem heller. För det är just det det är, En flykt!
Självskadebeteende och rökning (drogmissbruk) som ångestdämpning är flyktbeteenden. Man undviker att ta itu med de riktiga problemen. Man lär sig inte att hantera sin ångest och där med blir man inte bättre. Bara sämre!
Får väl försöka jobba med mig själv för att försöka bli bättre på att låta bli att argumentera. Jag vet ju vad jag tycker och jag vet att alla inte behöver tycka likadant. Jag har i alla fall självinsikt nog att förstå att jag gör fel. Det är ett steg i rätt riktning.
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se