När jag fick mina diagnoser så pratade jag mycket om mina sociala svårigheter. Jag är livrädd för allt socialt.

Gjorde ett test för att beskriva in ångest i sociala situationer.

Enligt testet så har jag "väldigt allvarlig social fobi" http://www.socialanxietysupport.com/disorder/liebowitz/

När jag fick mina diagnoser togs inte riktigt denna rädslan på allvar. Man sa " Det är nog så att människor missförstått dig i sociala situationer , vilket gjort dig rädd för att vara social."

Vadå missförstått mig, jag har aldrig känt att människor missförstått mig och att jag blivit rädd för det. Jag anser inte att jag är socialt inkompetent och oförmögen att vara social. Jag är bara extremt rädd!

Min ångest är ju det som är klart jobbigast för mig, och jag får ångest av allt och inget. 

Ibland känner jag mig feldiagnosticerad.

Aspergers syndrom definieras i avsnitt 299.80 av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) med sex huvudsakliga kriterier:

1. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, - Ja, för att jag är LIVRÄDD i sociala situationer!

2. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter, - Jaa, för att jag har bara ett fåtal saker som inte ger mig ångest, och jag håller mig till de sakerna som är trygga och som jag mår bra av.

3. Betydande nedsättning av funktionsförmåga i viktiga avseenden, - Jaha, vad betyder det då?

4. Ingen betydande försening av den allmänna språkutvecklingen, Nej, det hade jag inte. 

5. Ingen betydande försening av den kognitiva utvecklingen såsom nyfikenhet på omgivningen, eller i utvecklingen av för åldern adekvata vardagliga färdigheter eller adaptivt beteende (utöver social interaktion) under de tre första levnadsåren. - Nepp inget sådant heller, Men det ger ju inte diagnosen Asperger. Det visar ju bara att jag utvecklats normalt som barn.

6. Symptomen kan inte bättre förklaras av en annan specifik genomgripande störning i utvecklingen, eller av schizofreni. Ingen aning, de har inte utrett några andra alternativ. 

SÅ, det de har satt min Asperger diagnos på är att jag är för rädd för att klara av normala sociala situationer och att jag utvecklades normalt som barn? och just ja, det faktum att jag är rädd för att få klabb på mina fingrar var en stor del att jag fick min asperger diagnos. Men som sagt. Jag får ångest av i princip allt.

Men det kanske är det som är Asperger?

Det enda jag vet är att jag mår skit och inget hjälper.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...