Jag har mina åsikter, mina funderingar och de kanske inte alltid stämmer överens i varje enskilt fall. Jag tycker inte att man ska döma varandra, eller jämföra varandras problem. Men det betyder inte att man bara därför ska skita i att kämpa mot de problemen man har eller försöka ändra attityd mot några av de samhällsproblem som finns.

"jag tycker faktiskt det är hemskt att vara två kilo över undervikt".. Jaha!? Och det tycker du inte är sjukligt? 

Bara för att det finns personer med anorexi (eller andra ätstörningar), ska man inte få uppmuntra friska människor som skäms över sin övervikt att må bättre i sin kropp?

Dålig självkänsla kryper sig på allt fler och fler människor och sanningen är den att gör du inget åt det så kommer du bara må sämre och sämre!

Det är DU och endast DU som jag göra något åt din dåliga självkänsla. Du måste se till att jobba på den. Självkänslan är en färskvara , du måste träna den för att hålla den i trim. 

Nej, min åsikt att man inte ska jämföra problem, håller jag fast vid att jag tycker. För ingen kan veta hur någon annan känner sig. MEN! Det handlar då om att döma en enskild människa som ber om hjälp som jag oftast pratar om i dessa fall. Jag tycker inte att någon har rätt att trycka ner en individ som öppnar upp sig och pratar om hur den mår.

Jag tycker det är sjukt med kommentarer som "Tänk på barnen i Afrika" eller "Det finns dem som har det mycket värre"

För det finns ALLTID den som har det värre!

Jag kan tycka att vissa problem känns som moderna problem som egentligen inte är problem om man tänker efter. En frisk, ung människa med en bra familj ett bra jobb och bra framtidsförutsättningar som ändå väljer att plåga sig själv för att den har en viss övervikt tycker jag känns "onödigt", eftersom det då i 99% av fallen handlar om att försöka pressa sig in i en samhällsnorm.. Men med det säger jag inte att någon som är sjuk i en ätstörning inte har lika allvarliga problem som någon som har till exempel ett självskadebeteende! 

Om man accepterar sig själv som man är, oavsett vilken kroppsform man har, oavsett vilken hårfärg eller längd man har. Om man ser till sina bra sidor istället för att fokusera på det man anser vara dåligt eller fult så kommer man må bättre!

Tro mig jag vet vad det innebär att ha så dålig självkänsla att man inte vågar gå utanför sitt hem, så dålig självkänsla att man totalt slutar ta hand om sig själv och förfaller in i ett svart mörker av självhat! Men det är ingen sjukdom utan en brist i att vara snäll mot sig själv och se till sina bra sidor. En brist som de flesta i dag lider av och det måste motarbetas! 

Jag säger inte att man har inte kan ha problem som överviktig med låg självkänsla.. Det jag säger är att man måste jobba på det om man vill må bättre! 

Vilket det är väldigt få som gör i dagens samhälle!

Man måste göra något åt det.. Både genom att prata mer öppet om att acceptera sig själv som man är, Genom att visa att alla är vi okej och genom att dela med sig av att det går att släppa alla självhatande tankar man har för att man har ett par kilos övervikt.

En gång trodde jag att jag var den tjockaste och fulaste människan i universum.

och tro mig det var jag inte

  Jag tycker detta visar på hur viktigt där är att prata mer öppet om hur man bygger upp sin självkänsla och hur viktigt det är att visa att det är okej att vara tjock. För det ÄR inget fel ed att vara överviktig. Lika lite som det är fel att vara lång eller rödhårig, kort eller svarthårig.

Jag trodde på allvar att jag var tjock när jag tog denna bilden. Jag hatade min mage och tyckte att jag var tjockast i skolan. Det hatet jag kände mot mig själv gick att bryta genom att "skärpa till mig" och faktiskt se till att bygga upp min självkänsla.

Idag väger jag 25 kilo mer och trivs hundra gånger bättre med mig själv. Att oroa sig så för vikten förstörde hela min ungdomstid, och allt jag hade behövt göra var att lära mig uppskatta mig själv!

Lära mig att bygga upp min självkänsla och behålla den!

Är det verkligen något som man bör hålla tyst om? 

 

Fanny

6 november 2013 15:09

Jag håller med dig. Det finns alltid någon som har det värre, om man använder det som argument kommer personen i fråga till slut bara inte bry sig om att säga något när hen mår dåligt.
Har för övrigt tänkt på det här med ätstörningar. Man kan ju ha de psykiska kriterierna men inte uppnå de fysiska. Med tanke på det du säger om självkänsla. Håller med om man måste jobba på det, det är liksom a och o! Men med ätstörda tankar är det ju inte så enkelt. Bara en egen .. Tanke :)

http://detocensureradelivet.blogg.se

Sara Modigh

7 november 2013 13:26

asolut, det har jag inte sagt något om. När jag pratade i detta inlägget pratade jag om friska människor som väljer att lägga så mycket fokus på sin vikt att det förstör deras liv, bara för att de försöker pressa in sig själva i en mall uppbyggt av ett ätstört-samhälle

 

Zera

13 december 2013 04:37

Fast det ÄR farligt att vara överviktig (hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 osv kan man drabbas av och det är nog inte så kul) sen säger folk hela tiden att "det är okej att vara tjock!", ursäkta men jag blir spyfärdig. Det är inte okej att vara en lat tjockis "som trivs med sig själv". Det är inte heller bra att vara underviktig, därför har vi ett brett spann på "normalvikt" vilket alla bör eftersträva.

Sara Modigh

13 december 2013 13:11

Fast ska man gå efter den logiken så kan du alltså inte tycka att det är bra att vara svart, asiat, man eller gammal heller, då de grupperna har minst lika stor risk att drabbas som en som är överviktig. För övervikt är inget direkt bevis på ohälsa. Sen va fan spelar det för roll om jag skulle vara en vandrande hjärtattack? Ska inte jag få leva och vara värd ett liv efter samma förutsättningar som du? Varför ska jag vara mindre värd är du för att jag är tjock?

Sen vad menar du med lat? Vad vet du om det egentligen? Blir så trött på den sortens kommentarer det visar ju bara på hur extremt lite insikt du har i hur det verkliga livet ser ut!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...