Direktlänk till inlägg 8 januari 2014
Har tagit en liten paus för att fundera på vem jag är utan mitt bloggande. Svaret på det är att jag inte vet. Att blogga kommer sig naturligt för mig, och när saker händer tänker jag direkt att "det får jag blogga om"
Som att jag i december månad redan svimmar av värmeslag. Usch vad jag inte ser fram emot sommaren.
Eller att jag haft trevliga spelkvällar eller vad som försiggår i bröllop planeringen.
Det händer mycket runt omkring mig och jag har vart sjuk nu ett tag, vilket kanske påverkade mig till att ta bloggpausen.
Jag kanske inte kommer skriva lika mycket som förut och jag kanske fokuserar på lite allt möjligt. Men skrivandet är en del som jag känner att jag vill ha kvar, för min skull. Så då gör det ju inte så mycket om ingen gillar min blogg. För jag gillar att skriva.
Det har vart skönt att stanna upp en vecka och verkligen ta tiden att känna efter varför och om jag vill blogga. Jag vill blogga för mig själv och mitt mående, men också för er. Jag vill att ni ska se att man trotts många diagnoser kan fortsätta leva även när livet är skit.
Jag bär i en svacka nu, och jag har mycket ångest och är väldigt trött på livet, så därför är inte bloggandet prio ett längre.
Men en ny bloggdesign kanske muntrar upp bloggandet lite?
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se