Du skriver:

"Jag ser ensamstående föräldrar ta deltidstjänster som dom inte ens går runt på för att de tycker det är förnedrande att tvingas ha bidrag och så ska det inte vara.

Jättefel!"

Tycker du att det är konstigt att det finns människor som känner så?

Bara i ditt inlägg vimlar det av förtryck mot bidragstagare. 

"människor som gärna utnyttjar systemet och skyller på det ena och det andra för att slippa arbete"

"Syftet med socialbidrag är ju inte att vissa ska sitta på sina arslen år efter år och leva på samhället ( oss arbetstagare) "

" .. NI sitter kvar på era lata arslen och lyfter bidrag"
"jag ser människor gå till sina arbeten kort efter canceroperationer,

utmattningsdepressioner,skottlossningar  andra trauman och livskriser. Osv osv osv"

"En annan ursäkt kan vara att "jag mår inte bra och orkar inte jobba"."
"Jag ser INTE ner på människor som inte är arbetsföra (på riktigt) ",
"Ni klarar inte att arbeta MEN nöjen går bra.",
"vissa är LATA",

"Ni borde skämmas"

Hör du inte själv hur du låter?
Du tycker det är illa att någon som inte planerar sin ekonomi bra mellan studier inte ska ha rätt till bidrag och att det är illa att " Man borde heller inte behöva sälja allt man äger i form av bil, ta ut sparande mm NÄR det är en tidsbegränsad hjälp det handlar om. Exempelvis mellan två anställningar eller studieuppehåll vid lov." 

Du tycker alltså att man ska ha socialbidrag på sommarlovet för att du inte sparat inför lovet under tiden du fått ditt studielån? Så trots att du vetat om att du kommer ha sommarlov och hur länge så har du inte lagt undan pengar så du klarar dig och då ska du ha socialbidrag?

Men någon som inte mår bra och inte orkar jobba ska inte ha rätten till att få stöd? För säger man att man mår dåligt och inte orkar jobba är det bara en ursäkt för att slippa jobba? 

Det är väldigt svårt att få socialbidrag och man måste leva på existensminimum. Det är inget man gör för skojs skull.
ÄR det så att man mår dåligt och inte orkar jobba så är det säkert så också.
Du verkar inte ha någon som helst förståelse för att människor fungerar olika och har helt olika förutsättningar i livet.
Visst, du kanske har sett en cancersjuk återgå till sitt jobb väldigt fort. Men det innebär ju inte att det fungerar för alla!
Det beror ju helt på vad man drabbats av, hur mycket det påverkat, vad man har för jobb och så vidare! Alla har ju helt olika förutsättningar här i livet.

Jag är så trött på alla dessa attityder om att folk bara sitter hemma och har det kul på alla pengar man badar i när man får bidrag för så ser det verkligen inte ut!
Om det är någon som ska öppna ögonen för hur det verkligen ser ut så är det du!

Människor tar livet av sig för att de tvingas ut i arbete förtidigt, folk som blir tvingade ut i arbetslivet innan de är helt friska blir ofta sjukare igen eftersom de inte varit helt återställda, vilket leder till ännu mera sjukskrivningar under ännu längre perioder.

Även klimatet man tvingas leva i som bidragstagare med skammen, förtrycken och alla dessa fördomar och åsikter om att man bara sitter och latar sig bidrar till att människor mår sämre och att återhämtningen tar längre tid. Är man dessutom långtidssjukskriven så ses man ju som en parasit.
Speciellt om man får för sig att ens tänka tanken på att träffa en vän och ta en fika eller gå ut på krogen någon gång. För ve och fasa om den människan har kul samtidigt som den går på bidrag. Det vore ju fy och skam om dina hårt förvärvade pengar gjorde någon bidragstagare glad.

För visst var det väl så, att man är ju inte sjuk på riktigt om man inte kan jobba men kan ha lite nöjen i livet?

ÄR man sjuk "på riktigt" så ska man bara sitta hemma och vara sjuk. Man får ABSOLUT inte kunna göra något man blir glad eller mår bra av för då utnyttjar man systemet.. 

Du har målat upp en bild av hur en bidragstagare ska vara, det ska vara någon som behöver hjälp en mycket kort stund, till exempel över ett sommarlov eller någon månad då man står mellan två jobb. Eller så ska man ska vara mycket sjuk, så pass sjuk att man aldrig kan göra någonting kul och man ska sträva efter att återgå till sitt arbete så fort som det bara går och gärna fortare ändå. 

Det kan också vara en ensamstående småbarnsmamma som inte får vardagen att gå ihop trots att hon jobbar och sliter. 

Jag förstår verkligen inte var all denna rädsla för bidragsfuskare kommer ifrån och skräcken för att man har jobbat och betalat skatt för att någon annan ska leva på det man själv slitit för. 

Om man ser på det på det viset har man inte så stor inblick i vad man själv får och har fått för att andra har slitit innan dig. Så istället för att klaga kanske man ska ta och vara glad för det vi faktiskt har tack vare skatten.

Gratis skola, studiebidrag, gratis mat i skolan, gratis sjukvård och tandvård för barn och ungdomar, vi har högkostnadsskydd inom vård och för läkemedel, skatten går också till vägar och allt arbete med dem och vägar använder du väl dagligen så det är väl ganska bra att någon underhåller dem? 

Den allra största delen av skatten går till skola så varför inte engagera dig i att göra skolan bättre så att dina pengar som du slitit så hårt för faktiskt gör nytta istället för att oroa dig över alla pengar du "ger" still bidragsfuskande latmaskar.

Så som alla tjatar om dessa bidragstagare som bara lurar systemen så har det ju blivit en häxjakt på alla bidragstagare så att man nästan direkt klassas som fuskare så fort man säger att man går på bidrag. Faktum är att denna rädslan att den skatt man betalt ska gå till någon som fuskar till sig bidrag är så stor att alla som går på bidrag behandlas som parasiter som bara lever på samhället och borde utrotas. 

Det spelar ingen roll om man av både läkare och försäkringskassan bedömts som för sjuk för arbete. Man ifrågasätts alltid, och för vad? 

I Stockholms län, om du tjänar 25000 går 131 kr av din skatt på 4 420 kr till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen..Det är 131 små kronor i månaden som du gnäller om, 1572 kronor om året alltså. 

Mindre än en halv månadsskatt om året "ger" du till ALLA som går på bidrag enligt socialtjänstlagen. 

Så utslaget på alla dem så är det ett par ören i månaden. Är det så fruktansvärt?

 

Annie

24 januari 2015 16:42

Håller helt med dig Sara! Man är inte sjukskriven eller går på bidrag för att det är kul direkt! :(
Såg det där inlägget och kände bara .. suck :(
Är det okunskap eller vad?

Bra att du tar upp sånt här<3
Kram på dig

http://www.lifebyannie.bloggplatsen.se

Sara Modigh

24 januari 2015 17:48

Det är nog en blandning av både okunskap och fördomar samt en gnutta förakt. Detta är en attityd som tyvärr blir allt vanligare mot bidragstagare så därför tog jag upp det.
Tvekade ett tag om jag skulle skriva eller inte. Men bestämde att jag skulle ta upp det för det är ju viktigt att prata om även detta.

Kram :)

 

Stajna Grrl

1 februari 2015 08:38

Jag tycker att det borde vara lättare att få akut försörjningsstöd, för korta kriser kan ju hända i någons liv. Men det absolut viktigaste är att inte klanka ner på människor och påstå att folk fuskar och är lata. Jag får försörjningsstöd, dvs existensminimum, och jag kan lova att det är inget man vill leva på. Man gör det för att man är tvungen. Dessutom borde försörjningsstödet höjas och Soc borde sluta betvivla folk hela tiden. Snålare och mer korrupt och lögnaktig myndighet får man leta efter.

http://astrocyt.blogspot.com

Sara Modigh

1 februari 2015 10:34

Jaa, det håller jag verkligen med om.
Men att kalla ett sommarlov för en kris tycker jag är att dra det till egna längder. Mellan två jobb har man ju A-kassan och har man jobbat innan har man ju hur stora möjligheter som helst att spara ihop en budget.

Nä jag hoppas verkligen kunna hålla mig ifrån försörjningsstöd och aldrig behöva ha med det och göra för det verkar hemskt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...