En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Alla inlägg under maj 2016

Av Sara Modigh - 2 maj 2016 12:30

 

Har ni hört om den deprimerade mannen som fejkade att han hade cancer för att kunna vara sjukskriven några veckor åt gången? Det är alltså en man som på grund av en depression inte orkat med sitt jobb och då valt att låtsas att han har en annan sjukdom för att kunna sjukskriva sig från sitt jobb.

Jag kan inte påstå att jag är förvånad att sådant sker med tanke på den syn som många har på psykisk ohälsa. Det är för många säkert mycket lättare att fejka en fysisk sjukdom än att våga erkänna att man har drabbats av psykisk ohälsa.

Det kan också handla om att depressionen har ett grepp om tankarna och påverkar dem i en negativ riktning av att det inte finns någon hjälp att få, att man inte förtjänar att få hjälp, att man bara har sig själv att skylla, att man är en svag och dålig människa. Något som man tyvärr även kan få höra av omgivningen när man drabbats av psykisk sjukdom. Så jag kan definitivt förstå det där med att låtsas ha en annan sjukdom än den psykiska. Man får mer hjälp och stöd om man är fysiskt sjuk än om man är psykiskt sjuk, och framför allt blir man inte dömd på samma sätt när man har en fysisk sjukdom istället för en psykisk. 

Men att säga att man har cancer istället för att erkänna att man är deprimerad låter uppenbarligen väldigt illa i mångas öron, i alla fall av kommentarsfältet på Facebook att döma. 

Jag mår på riktigt illa när jag läser hatfull kommentar efter hatfull kommentar.


Jag är så upprörd av det jag läst människor skriva om och till den här mannen så jag faktiskt skakar.


 
"eller annan svår sjukdom", Depression ÄR en svår sjukdom, depression är dödligt och det innebär en otrolig kamp för den som är drabbad. 

Man måste kämpa dag in och dag ut för att överleva och ta sig igenom en depression. 

Att drabbas av psykisk ohälsa är ingen barnlek, utan det är riktiga och allvarliga tillstånd som påverkar hela den personens liv. 

Människor i svåra och jobbiga situationer tar i bland riktigt dåliga beslut, och detta är en person som i sin kris valt att hantera det väldigt dåligt. Men det betyder inte att personen är en pajas, det betyder inte att han inte har det svårt, det betyder inte att han har precis alla de där problemen som du beskrivit i din text. Detta är en sjuk person, han har bara en annan sjukdom än den han utgett sig för att ha.


Varför är alla så snabba med att visa empati och stöd när någon har cancer, men så fort det visar sig vara en psykisk sjukdom så vänder alla personen ryggen? Jag kan sannerligen vittna om att så är fallet och det kan många andra med mig också vittna om. Många här kan berätta om skit de fått höra när det kommit fram att de har någon form av psykisk ohälsa.  Är det då så svårt att förstå varför någon vill undvika det och då istället väljer att säga att det är en annan sjukdom som gör att de inte kan jobba?



 

Ingenstans i artikeln står det att detta är gjort som ett skämt. Det som snarare står är att det rör sig om en deprimerad man som inte har orkat med sitt jobb och därför valt att låtsas ha en fysisk sjukdom för att "slippa jobba"

Det sorgliga i denna historian är ju att en psykiskt sjuk människa känt att han varit tvungen att fejka cancer för att vara sjukskriven då han på grund av depression inte orkat med sitt jobb. 

Kanske ska vi tänka lite på vad som faktiskt driver en människa till det? Är det ingen som reflekterar över ett sådant val och vad som kan tänkas ligga bakom? 


 

Ännu en kommentar i andan att detta är ett hån, ett skämt eller något annat riktat mot personer med cancer, men det handlade aldrig om er som var drabbade på riktigt.

Detta handlade om att må dåligt psykiskt och fejka en fysisk sjukdom för att personen inte orkat jobba. 

Om jag skulle låtsas ha halsfluss för att slippa gå till skolan (vilket jag gjort säkert en miljon gånger), är det ett hån mot alla som har halsfluss på riktigt? Nej, självfallet inte! Det var ett desperat försök att ta mig ur en situation som för mig var så otroligt stressfylld och fick mig att må så dåligt att jag trodde jag skulle dö. Det var en sjukdom jag kunde förstå och som personer i min omgivning kunde förstå.

Alla vet hur det är att ha ont i huvudet eller ont i halsen, men få verkar kunna sätta sig in i och förstå hur det är att vara så deprimerad att livet faller sönder. 


Visst jag har aldrig haft cancer så jag bör inte uttala mig om vad de får och inte får känna över detta, men jag har en annan allvarlig fysisk sjukdom. Jag kämpar med sjukdomen som sakta men säkert bryter ner nerverna i min hjärna och jag kämpar med ovissheten av att inte veta hur min morgondag kommer se ut. 

Jag lever med vetskapen att mitt liv förmodligen kommer vara kortare än medellivslängden och jag vet hur tufft det är att leva med en svår kronisk sjukdom. Skulle jag ta det som ett hån om någon låtsades ha MS för att den inte orkade jobba på grund av psykisk sjukdom? Nej förmodligen inte.

För jag vet att det inte handlar om mig och min MS, jag förstår att det rör sig om den psykiska sjukdomen. Jag har ju själv låtsas ha både den ena och andra fysiska sjukdomen för att slippa gå till skolan då jag vart svårt deprimerad. Jag sett hur en depression ser ut, jag har själv fått uppleva den otroligt hemska sjukdomen som gör att allt hopp försvinner, får alla tankar att bli negativa. Hela livet är becksvart och man kommer knappt ens upp ur sängen för att gå på toaletten. 

Helt ärligt kan jag säga att tanken på att bli deprimerad skrämmer mig mer än tanken på att bli sämre i min MS.

Min psykiska ohälsa är definitivt det värsta jag upplevt i mitt liv och då har jag ändå vart med om en hel del hemska saker. 


Ja, vi är många som förlorat närstående i cancer. Jag är en av dem, och jag vet även hur ont det gör att förlora en förälder. Men att önska att en annan människa ska få ett skott i pannan?

Att önska att en deprimerad man ska dödas för att han gjort ett dumt val? Att önska ett skott i pannan på någon du inte känner, på någon där du inte vet hela historien och där personen inte ens har fått chansen att förklara sig? Det tycker jag är för djävligt!

Du begravde din pappa idag men du är inte den enda som förlorat någon du älskar. Varje år dör strax över 1500 personer till följd av självmord. En siffra som hade kunnat vara mindre om vi inte levde i en värld där psykiskt sjuka fick utstå så mycket fördomar och förtryck.  



   

Du kanske borde tänka på alla som är och har varit psykiskt sjuka, och den oförståelse och alla fördomar vi måste utstå. Du kanske borde försöka förstå att det kanske finns en anledning till att den här mannen valde att låtsas ha en fysisk sjukdom istället för att erkänna sin depression? 

Du kanske borde försöka komma till insikten att det som det ser ut idag är lättare att vara fysiskt sjuk än psykiskt sjuk. Jag som personligen fått uppleva hur det är att både vara svårt psykiskt sjuk och hur det är att leva med en allvarlig fysisk sjukdom vet hur otroligt olika de olika bemötandena är.

Jag vet att man blir bemött med omtanke, välvilja, respekt och förståelse när man berättar om fysisk sjukdom och jag vet att man möts av hat, fördomar, elaka kommentarer och otroligt mycket oförståelse när man berättar om sin psykiska sjukdom.

Att låtsas vara fysiskt sjuk är kanske för den här mannen en lättare väg för att slippa skammen som nästan alla psykiskt sjuka känner.  



 
Åter igen, Depression är för fan en svår och hemsk sjukdom. Något som man inte skulle önska på någon annan människa. Om man inte är som du då kanske, för du tycks ju tycka att det är helt okej att önska andra människor hemska livsöden. Inte bara den person du tycker har gjort ett fel, utan även dennes familj. Otroligt empatilöst och vidrigt sagt, vad har egentligen den här mannen gjort dig, och vad är det som gör att han eller någon av hans närstående ska bli drabbad av "någon svår sjukdom".

Räcker det inte med att han är deprimerad? ÄR inte den sjukdomen tillräckligt svår? 

Tycker du det har du aldrig upplevt den svåra smärtan i att vara deprimerad på riktigt. 



 

Ja, i en perfekt värld hade det varit det. Men tyvärr är det många som inte vågar söka hjälp av rädsla att bli dömda, utstötta eller sedda som sämre och svagare människor. 

Även om synen på psykisk ohälsa är mycket bättre idag än den har varit så är det fortfarande ett hårt klimat vi lever i. Man får utstå väldigt mycket fördomar och man blir ofta ifrågasatt. 

Jag kan inte räkna gångerna jag fått höra att jag är en svag människa som bara ska skärpa till mig. Fått höra att jag ska sluta vara så lat och att jag borde ta livet av mig för att jag är en sådan parasit som lever på andras skattepengar. Något som jag aldrig någonsin fått höra när jag har pratat om min MS. 



  

Om Mig


Hej! Mitt namn är Sara och jag lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att öka kunskap och minska tabun

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Kategorier

Arkiv

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skapa flashcards