Direktlänk till inlägg 18 augusti 2016
Är det något vi hatar så är det ju sådana där bidragsfuskare. Du vet dem där fula fiskarna som lurar till sig dina surt förvärvade skattepengar. De som roffar åt sig alla skattepengar som du har kämpat så hårt för och som snor pengarna från alla som verkligen behöver dem.
Men vem är det egentligen som behöver bidrag, och vem är det som fuskar till sig bidrag för att de är "för lata för att jobba". Jag kan inte ens räkna alla gånger jag blivit anklagad för att vara en "lat människa som lever loppan på andras skattepengar", bara för att jag på grund av min psykiska och fysiska sjukdom måste vara sjukskriven då det hindrar mig från att jobba.
Är de där pengarna du betalar i skatt verkligen mer värt än en människas liv och värdighet?
Jag har fått förklarat för mig vilken ynklig parasit jag är och att jag är en hemsk människa för att jag lever på pengar som de har jobbat så hårt för. För vi vet ju alla att det varken är hårt eller jobbigt att leva med kronisk sjukdom.
Är man inte döende eller på gränsen till att svälta ihjäl så verkar det som om man inte ska ha rätt till bidrag. Iallafall om man lyssnar på den hårda ton som finns gentemot bidragstagare.
Men jag undrar samtidigt om dessa människor som skriker dessa hårda ord aldrig någonsin tagit emot barnbidrag eller studiebidrag? Om de aldrig gått i skolan gratis och ätit gratis mat i skolan under hela sin uppväxt. Jag undrar om de missade att sjukvård och tandvård var gratis tills de fyllde tjugo år.
Var tror ni de pengarna som bekostade hela din barndom kom ifrån? Jo just det, skattebetalarna.
Se det som du betalar i skatt som en avbetalning för allt det du fått istället för att ta föregivet att alla dina skattepengar går direkt till en "bidragsfuskare".
För helt ärligt, hur stor procent av alla som tar emot bidrag är egentligen "bidragsfuskare" i dess rätta bemärkelse.
Det känns som om människor tror att hela summan av det dem betalar i skatt går rätt ner i fickan på en bidragsfuskare som lever värsta lyxlivet. Men så ser ju absolut inte verkligheten ut.
Att jag får aktivitetsersättning från försäkringskassan är det som gör att jag och min make kan gå runt, att vi överhuvudtaget kan ha tak över huvudet och mat på bordet varje dag. Innan jag fick detta bidrag gick vi inte runt alls. Vi hade aldrig råd att betala våra räkningar och vi fick låna tio tusentals kronor för att kunna ha råd att betala hyra, mat och mina mediciner fram tills att jag blev sjukskriven och fick rätten att få aktivitetsersättning.
Dessa 6000 kronor jag får i månaden är det som avgör om vi sjunker eller flyter. För mig har dessa pengar varit en räddning, för att hela tiden gå runt och oroa sig för att förlora sin bostad eller att inte ha råd med nödvändigheter som toalettpapper, tandkräm, mat, mediciner eller sjukvård tär något enormt på både kropp och psyke.
Men trots fyra psykiska diagnoser och Multipel skleros får jag ändå höra negativa kommentarer om hur jag lever på skattebetalarnas pengar som de kämpat så hårt för. Trots fem svåra diagnoser får jag ändå höra att jag är en av dessa bidragsfuskare som hellre ligger hemma och tar emot bidrag än jobbar.
Men tro mig, jag hade mycket hellre varit frisk än att behöva leva på "dina skattepengar".
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se