En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Direktlänk till inlägg 10 maj 2017

För mycket ångest

Av Sara Modigh - Onsdag 10 maj 02:15

För många år sedan jag brukade vakna av ångestattacker regelbundet. Det kunde vara på grund av mardrömmar, eller stress inför saker jag behövde göra. Ibland dök dem upp bara helt spontant utan någon anledning. Men de senaste åren har det vart lungt, jag har inte vaknat i panik alls.

Inte förren härrom dagen i allafall.

För då gjorde jag det, jag vaknade med paniken i bröstet och kunde knappt andas på grund av ångesten, och det hände tre gånger under två timmar. Sen har det hänt nästan varje natt sen dess att jag vaknat med panik minst en gång. 


Alltså att jag vaknat av en attack av ångest som är helt oprovocerad, och bara sköljer över mig.

Ligger och sover så skönt och drömmer fina drömmar. Men så plötsligt vaknar jag av ångesten som kommer över mig som en blixt från klar himmel.

Jag trodde den biten av mitt liv med ångest och panik som helt plötsligt väcker mig var över.
Jag förstår inte vad all ångesten kommer ifrån. Hela dagarna får jag som små attacker med en så obehaglig ångest.
Detta sätt att ha ångest känns så irriterande.
För det kommer helt utan förvarning och helt utan anledning.

Förut har ju min ångest bara ökat när jag ställts inför något speciellt som jag upplevde som obehagligt och då har jag ju vart förbered på attackerna. Jag har vetat att jag förmodligen kommer få en panikattack i vissa situationer. Men nu bara kommer dom flera gånger om dagen från ingenstans.


Det känns som om jag går och är nervös och stressad hela tiden och det är svårt att hantera.

Härom dagen fick jag även en så konstig känsla.
Det var som om jag blev strypt. Det kändes som ett tryck över bröstet, jag upplevde att det var svårt att få luft och hela mitt huvud kändes som det fylldes med blod. Ni vet den där känslan man får när man hänger uppochner.
Det kändes som hela ansiktet skulle explodera. Öronen och kinderna kändes så otroligt varma att det brändes. Men vid beröring var de samma temperatur som resten av kroppen.

Det var en fruktansvärt obehaglig upplevelse och jag har aldrig känt något liknande.
Så nu vet jag inte om just det var ångest, MS eller något annat.
Bryr mig väl inte så mycket egentligen så länge jag slipper uppleva det igen för det var riktigt obehagligt. 


Känner mig fortfarande rätt nedstämd också, har inte orken eller lusten att sköta livet.

Ligger mest i sängen och äter godis, för det är det enda som får mig att må bra just nu. 

Har i allafall äntligen fåt en läkartid, så får vi väl se vad hon säger. 

Har ju inte lika mycket självmordstankar längre iallafall, så det är ju alltid nått. 

 
 
Ingen bild

Ingela

Torsdag 11 maj 13:47

Hej!
Vad otroligt jobbigt och dränerande att vakna så och sen även må dåligt under dagarna. Panikångest är fasansfullt och kroppens sätt att markera att nu är det INTE ok. Så tänker jag iallafall. Det är så lätt att vänja sig vid att må dåligt och livssituationen ses som normal fast den absolut inte är det. Kroppen och själen vill säga ifrån. Kram

Sara Modigh

Måndag 15 maj 18:05

Ja, det är väldigt tröttsamt faktiskt. Det tär mycket på kroppen både fysiskt och psykiskt med all denna ångest.

 
Cilla

Cilla

Torsdag 11 maj 13:49

Det är så himla jobbigt när det bara kommer från ingenstans! En gång körde jag på motorvägen. Började kallsvettas, ett ökat tryck i huvudet som om man var i en tryckkammare, ett högt ljud i öronen, sen blev att supersnurrigt, fick tunnelseende och det kändes som om jag skulle sugas ur min egna kropp. Jag fick köra av och sätta på varningsblinkers. Det hände fler gånger men tack och lov inte mer i bilen.. men jag har oxå erfarenhet att vakna upp med världens panik mitt i natten. Allt känns obekvämt, man försöker somna men ingen plats känns bra, sonen sover och man kan inte "fly" vilket skapade mer panik..

http://nouw.se/cillaphoto

Sara Modigh

Måndag 15 maj 18:08

Ja det är ju definitivt det värsta, när det kommer utan förvarning och vid tillfällen då man inte är beredd på det.
Har vaknat med ångest så mycket nu det senaste att jag börjar bli rädd för att sova. Blir så stressad varje gång jag håller på att somna att jag vaknar.
Har knappt sovit alls de senaste veckorna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sara Modigh - Söndag 23 juli 21:48


         

Av Sara Modigh - Fredag 21 juli 03:31

Varför kan jag inte sova? Eller ja, sova kan jag ju nu tack vare Theralen-dropparna. Men jag kan fortfarande inte somna. Ligger bara vrider och vänder mig i sängen. Så fort jag lägger mig ner och blundar kommer ångesten. Jag förstår det inte, har v...

Av Sara Modigh - Onsdag 19 juli 16:45


Har suttit och tittat igenom lite gamla bilder idag. Det sägs ju att en bild säger mer än tusen ord. Men när det gäller sina egna bilder säger det nog mer än så. Framför allt så väcker det tusentals känslor och tankar. När jag tittar på bilder fr...

Av Sara Modigh - Söndag 16 juli 08:15


"Du som är så vacker ska inte skära dig.", "Du är så fin, sluta skära dig", "Förstör inte din fina kropp sådär".   Alla dessa kommentarer är sånt som jag hör väldigt ofta. Även än idag får jag höra det, trots att jag varit självskadefri i må...

Av Sara Modigh - Fredag 7 juli 07:06


Häromdagen hade jag det där mötet på psykiatrin som jag skrev om tidigare. Jag var så otroligt orolig över det där mötet. Kunde inte sova alls på natten och ett par timmar innan jag skulle åka dit började ångesten verkligen sätta igång. Precis innan ...

Om Mig


Mitt namn är Sara, jag är i tjugoårsåldern och lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att minska tabun

Fråga mig

119 besvarade frågor

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Instagram

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se