En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Direktlänk till inlägg 2 november 2017

Ärren som syns

Av Sara Modigh - 2 november 2017 15:45

 

Ärren är en del av mig, jag kommer alltid att ha mina ärr med mig som en påminnelse över de fruktansvärda tider jag överlevt. Men åh vad jag ibland önskar att jag inte hade mina ärr.

Jag har som vuxen aldrig fått se mina armar utan ärr. Jag vet inte ens hur jag skulle se ut om jag inte hade ärren och det är en sorglig tanke. Så länge har ärren prytt mina armar att jag inte ens minns hur det är att ha en slät "normal" hud där. 


Men vad som är ännu sorgligare är att jag döms av människor som ser mina ärr, jag får konstiga blickar vart jag än går om jag inte gömmer min kropp. 

Jag kan inte gå och bada eller ens ta av mig min långärmade tröja offentligt utan blickar på mina armar. 

Jag är annorlunda, och det märks.


För jag ser när du stirrar på mina armar, jag ser när du vänder dig om för att titta en extra gång, jag märker att du tänker på mina ärr. Din blick är långt ifrån osynlig. 


Så ofta får jag frågor om mina armar, så ofta får jag meddelanden på internet om hur dumt det är att skära sig, som om jag inte redan visste det. Kommentarer om att jag söker uppmärksamhet för att jag har synliga ärr. 

Det spelar ingen roll hur gamla mina ärr är, jag ses ändå som en självskadande tjej. 

Fast det är så många år sedan jag hade ett aktivt självskadebeteende så kommer jag alltid få kommentarer om det. 

Folk tar mina bilder och zoomar in på mina ärr och skickar tillbaka till mig med diverse olika meddelanden. Folk snor mina bilder och lägger upp på olika sidor. 

Ibland känns det som om mina armar är allmän egendom och att vem som helst har rätten att prata om, diskutera och sprida. 

Det har hänt mer än en gång att folk startar diskussioner om mina ärr under bilder på mig. 

"Kolla ärren", "det är dumt att skära sig", "gör inte så mot dig själv", "hon vill bara ha uppmärksamhet", "Skär åt andra hållet", "Gör det ordentligt nästa gång" och så vidare i oändlighet. 


Men ärren du ser på mina armar är ingenting mot de ärr jag har inom mig. 

Jag är en trasig själ, och ärren på mina armar är bara ett resultat av den inre smärta jag kämpat med hela mitt liv. Den där smärtan som inte syns och som så ofta glöms bort i diskussionerna om mina ärr. 

 
 
Evelina

Evelina

3 november 2017 15:54

Jag säger låt folk glo det är bara bittra ensamma människor som vill ha något skitsnack . Gå istället med huvudet högt och känn hur stark du är som person som faktiskt finns här och nu. Klart ärren på insidan är värre än utsidan , dom syns ju inte men allting har sin tid och du kommer må bra och bli riktigt lycklig. Ge folk en chans om dom nu inte ger dig den, visa att du är stark för det är du. Kram till dig

http://mobil.kvinnorshalsa.bloggplatsen.se/2017/10/21/11486826-vad-gor-dig-glad

 
Emma - om emetofobi, tarmsjukdom och psykisk ohäls

Emma - om emetofobi, tarmsjukdom och psykisk ohäls

6 november 2017 14:54

SÅ jävla hemskt att folk är så dömande, möter sånt hela tiden ocksåå :(

http://eemmastephanie.com

Sara Modigh

6 november 2017 17:40

Ja det är verkligen hemskt!

 
Ingen bild

Aiham

12 april 2018 22:06

Oh liten tröst för dig Jag hoppas att mitt barn och lugnande många människor inte titta på våra hjärtan, de bara titta på dem utanför oss inte vet omfattningen av sorg i våra hjärtan, som gjort oss så hårt på våra själar .aatdhir som inte var så bra mitt skrivande, jag talar inte svenska

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sara Modigh - Söndag 20 jan 23:30

Rädslan för att bli övergiven är något jag levt med i väldigt många år.  Jag vet inte var den rädslan kommer ifrån egentligen, men det känns som om jag alltid haft den känslan inom mig. Känslan av att jag inte är värdefull för andra människor och...

Av Sara Modigh - Torsdag 17 jan 21:50

      Say We're Sweethearts Again   I never knew That our romance had endedUntil you poisoned my foodAnd I thought it was a larkWhen you kicked me in the park...But now I think it was rude!I never knewThat you and I were finishedUntil that...

Av Sara Modigh - Onsdag 16 jan 14:45

Jag känner mig otrygg i världen och jag är rädd för livet.    Jag är så trött på den här ständiga rädslan jag lever med, det är så handikappande och det finns så många som inte förstår. "Utmana dina rädslor", säger de. -Ja det är kanske lätt ...

Av Sara Modigh - Lördag 5 jan 04:45


Jag har haft en väldigt tuff tid nu det senaste, jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det mer än att jag har haft det väldigt jobbigt. Förmodligen mer jobbigt än vad många tror. Jag känner inte riktigt att jag kan vara ärlig med hur jag mår av rä...

Av Sara Modigh - 28 december 2018 00:30

Bemötandet mot psykiskt sjuka kan verkligen förbättras, tyvärr möts man så ofta av oförståelse från sin omgivning.  Det hjälper liksom inte att slänga ur sig plattityder som "tänk på något annat", "allt kommer bli bra", "sluta vara ledsen", "det fi...

Om Mig


Mitt namn är Sara, jag är i tjugoårsåldern och lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att minska tabun

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se