Jag känner mig otrygg i världen och jag är rädd för livet. 

Jag är så trött på den här ständiga rädslan jag lever med, det är så handikappande och det finns så många som inte förstår.

"Utmana dina rädslor", säger de.

-Ja det är kanske lätt för dig att säga när du kanske har en eller två rädslor som du behöver jobba på och du kan välja själv när du känner att du kan ta itu med det.

Men jag är rädd för ALLT, och då menar jag verkligen allt. Jag utmanar mina rädslor konstant, hade jag inte gjort det hade jag inte kunnat existera. 

Men det är fruktansvärt utmattande att kämpa sig igenom rädslor all sin vakna tid. Att så fort du tagit dig igenom ditt första moment så kommer nästa, och sen efter det kommer ytterligare en rädsla du måste kämpa dig igenom. 

Mina rädslor är inte alla lika, men de finns ändå alltid där, i en variation från milt obehag till panikartad dödsångest. Vissa dagar är jag räddare än andra; ibland är jag inte så rädd för att till exempel äta, andra dagar känns det nästan omöjligt. 

Det är så svårt att hantera situationer när förutsättningarna förändras konstant. Ena dagen är jag jätterädd för att gå in i köket, nästa dag är det inget problem. Ibland är jag jätterädd för att möta människor, nästa är jag lika rädd för att vara ensam. 

Ju sämre jag mår, desto räddare blir jag och sakerna jag klarar av blir färre och färre ju längre jag mår dåligt. För ju mindre ork jag har desto mer tar rädslorna över. 
Jag hatar verkligen när man kämpar och kämpar och så kommer en neråt period och allt man kämpat med de senaste åren raseras inom loppet av några veckor. 

Det känns så ledsamt och otacksamt att kämpa för något när det ändå bara kommer rasa samman igen. För jag vet ju av erfarenhet att jag stångar mig blodig för att nå mina mål, för att sedan få börja om från början om och om igen. 

Hur hanterar man ens detta? Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag är så trött på detta så det finns inte ord. Jag vill bara få leva ett normalt liv där jag inte ständigt behöver känna mig så rädd och otrygg. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...