En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Fråga mig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Fråga


 

Besvarade frågor

 
Ingen bild

pysj

10 juni 2016 15:46

Ang asperger: skulle du vilja utveckla punkt 2 under kognitiva svårigheter och punkt 6 under styrkor? Mvh fr en genuint intresserad

Sara Modigh

12 juni 2016 15:26

Antar att du menar den här listan:

Kognitiva svårigheter:
Begränsad förmåga att förstå hur andra tänker och att leva sig in i andra människors situation.
Begränsad förmåga till ömsesidig dialog, vilket kan beskrivas som svårigheter att förstå det outtalade och att läsa mellan raderna.
Svårt med planering och organisering av tillvaron (behov av rutiner). Kan gälla mat, tider, att besök måste vara väl inplanerat, att det inte bara ringer på dörren.
Begränsade eller stereotypa intressen.
Fixeringar och låsningar i beteendet.
Konkret tänkande; uppfattar saker bokstavligt.
Problem med tidsuppfattning.

Styrkor:
Starkt intresse för hur saker och ting fungerar och samverkar
Bra tålamod för specialområdena
Informationsinsamling
Mycket plikttrogna (på jobbet) och ärliga
Starkt logiskt tänkande
Mönsteridentifiering
Problemlösning
Målmedvetenhet och envishet

Övrigt:
Intensitet i sysselsättningar över vad som ofta uppfattas som normalt
Många med AS samlar på allt möjligt och kan ha svårt att göra sig av med saker

Som är en lista över "symptom" av Asperger. Men som med alla sjukdomar, funktionsnedsättningar, störningar och så vidare så drabbas man ju inte av allt. Jag kan därför inte svara på dina frågor då jag inte har någon personlig erfarenhet av just de symptomen.
Asperger är en diagnos som jag inte riktigt har kunnat förlika mig med då jag inte upplever att jag stämmer in särskilt väl i just den diagnosen. Det gör att jag varken har mycket kunskap eller erfarenhet att dela när det gäller just Asperger.

 
bella

bella

10 juni 2016 16:05

hej jag bor tyvärr inte med mina föräldrar jag hade det bra med dom men jag saknar dom så himla mcket att jag kan göra allt för dom vad ska jag göra när min hjärna e helt ledsen och trött på allt?

http://du vet det är jag

Sara Modigh

12 juni 2016 15:19

Det bästa du kan göra är att försöka kontakta dina föräldrar och prata om detta.
Det är svårt för mig att veta hur din situation ser ut, för du ha inte lämnat så mycket information. ÄR du på behandlingshem, hos fosterfamilj eller är du gammal nog att du flyttat hemifrån?
Har du flyttat hemifrån så är ju det en del av livet. ett steg vi alla måste ta även om det är jobbigt.
Är du på ett annat hem så måste det ju finnas vuxna människor där som du kan vända dig till. Ta emot den hjälp du kan få. Jag rekommenderar även att du pratar med en kurator eller liknande om hur du mår.

 
matilda

matilda

28 maj 2016 16:16

vad gör man om någon har tagit sin gubbe på msp och det finns ett set att lösa det men man vågar inte säga det för man tror att de inte bryr sig

http://njklhb

Sara Modigh

29 maj 2016 12:44

Har ingen aning om hur det där funkar, han man inte ett eget konto som du har kopplat till en egen mail?
Är det inte då bara att byta lösenord?
Annars får du väl försöka kontakta någon support på sidan.

Du kan läsa mer här:
https://moviestarplanet.zendesk.com/hc/sv/articles/205842282-Vad-ska-jag-g%C3%B6ra-om-n%C3%A5gon-har-stulit-mitt-konto-

 
Alexandra_R_B

Alexandra_R_B

17 maj 2016 17:07

Jag har eller HADE en vän som jag ÄLSKADE. Men sedan börjar hon hata på mig... Men Hon vägrar Att prata med mig.... Och jag kan inte ens säga förlåt till henne.... Vad ska jag göra...? Jag e ledsen varje Dag.... Både över henne och att jag är Mobbad....

http://http

Sara Modigh

17 maj 2016 17:11

Det är svårt att säga när jag inte vet grunden till att detta har hänt. Kanske är det så att ni vuxit ifrån varandra. Det är tyvärr sådant som händer. Hon kanske har hittat nya vänner och ni har glidit isär eller så handlar det om något ni har bråkat om.
Nu vet inte jag hur gamla ni är, men jag gissar att ni är rätt unga. Kanske du kan be en lärare att hjälpa er att reda ut ert bråk om det är så att ni har bråkat.
Att ha en vuxen med kan vara till stor hjälp då det underlättar för er båda att få sagt det ni vill säga och också att den andra lyssnar.

Mobbningen låter inte bra, jag hoppas att du får hjälp och stöd från skolan. Jag tror också att det kan vara bra för dig att ta upp hur du känner och mår med till exempel skolkuratorn. Det är otroligt viktigt att prata om sådant.

Med vänlig hälsning, Sara

 
Ingen bild

Niklas

29 april 2016 22:07

Hej!
Allt bra med dig ikväll?
Spelar du Ps4an?

Sara Modigh

30 april 2016 10:49

Hejsan, det är bra med mig.
Hur är det själv?

Jag spelar på ett PS3 :)

 
Ingen bild

Gloria

27 mars 2016 23:24

hur ska man kunna veta att en sjukdom är självförvållande?

Sara Modigh

28 mars 2016 14:05

Ja förstår inte riktigt vad du menar med din fråga så jag hoppas att jag inte svarar helt galet. Men jag tror du menar att fråga "Hur man kan veta om en sjukdom är självförvållad", helt ärligt kan man ju inte veta det till hundra procent.
Men man vet att vissa saker, som till exempel rökning ger en kraftig ökning att drabbas av vissa sjukdomar.
Det har man sett genom att titta på statistiken över vilka som drabbas av vilka sjukdomar.
Tittar vi på rökning och lungcancer till exempel så ser man att det är en högre procent som drabbas av den formen av cancer hos de som röker än hos befolkningen som inte röker.
Men om en person som röker får den typen av cancer kan man ju inte säga med hundra procents säkerhet att den personen aldrig hade fått det om den inte hade rökt.

 
Ingen bild

Magdalena

26 mars 2016 10:17

Hej Sara! Tack för ditt svar till min kommentar.
Detta är ingen fråga. Ville bara lite dela med mig. Jag hittade din blogg när jag goglade med sökord nypa sig själv, då jag efter en väldigt svår natt med mycket psykiskt inre smärta, nöp mig kraftigt i armen för att kunna slutligen sömna. Efter att jag förstod att det är våldtäkten som gör så ont så många år efteråt, minskade inre trycket att skada sig. Jag får bra stöd från SHEDO . Tacka Shedos jourmeil är jag där var jag är idag. Min psykolog vet i teori vad självskadebeteende är, men det är en annan sak att prata med de som vet hur det känns. Har läst och fortfarande läser Sofias Åkerman böcker om självskadebeteende. I boken "För att överleva" hittar jag tröst och kunskap. Också tjejourer "1000 möjligheter" och föreningen Storasyster har varit stor hjälp på vägen att bearbeta våldtäkten, så jag kan gå vidare i livet. Farför en skadar sig är väldigt kompecerat. Det finns inte bara en orsak till det.
För mig det var för att kompensera att inte kunna ta livet av sig, när jag inte ville leva
För att straffa sig
För att göra psykiskt smärt mer begriplig och lindra ångest
För att lyfta upp från djupet gamla trauma och kunna bearbeta den (många års mobbning i skolan)
För att bevisa för mig själv och min omgivning att jag mår inte bra
Lite nyfikenhet - är det så som folk skriver på nätet?
För att jag inombords känner mig FUL, fast det är bara en känsla och inte sant.
En svår livssituation med psykiskt ohälsa hos barnets pappa har bidragit sitt. Trycket att skada sig var så hög att då och i den situationen hade jag inget annat val.Nu står jag jätte jätte skakiga ben framför tröskeln och hoppas så småningom kunna kliva över den. I början av året beskrev jag mig som en båt som tar in vatten och sjunker. Kan ställa kanske ett fråga. Har du upplev en TOMRUM eller tumhet efter att du sluttade skada dig själv? Ett stort tom rum är mitt problem idag, tills jag hinner att fylla den med något meningsfullt, men det tar lite tid.
Tycker om din inlägg att bättre vara chock och lycklig än smal. Tänker mycket över min kropp. Efter två och halvårs ammande blir inte brösten de finaste i världen och 10 kg mer än innan barnet.
Ta hand om dig! Ha det bra!

Sara Modigh

28 mars 2016 14:00

Hej, och tack så mycket för att du väljer att dela med dig av detta. Det är ledsamt att höra men samtidigt blir jag glad när människor vågar öppna sig och dela med sig av sådant här.

Det är skönt att höra att du har funnit ett stöd som fungerar för dig.

För att svara på din fråga an gående tomrummet så var det något jag upplevde första gången jag försökte sluta. Det var som om en stor del av mitt liv saknades mig och det var jobbigt.
Men det gick över relativt fort ändå eftersom man vänjer sig vid sina nya förutsättningar så småningom.

Jag hoppas att det även kommer bli bättre för dig!

Med vänlig hälsning Sara

 
Ingen bild

John

14 mars 2016 14:19

Hej Sara!

Vi är ett gäng elever som går på Södra vätterbygdens folkhögskola och vi vill gärna träffa dig imorgon för att göra ett kort TV-inslag om psykisk ohälsa.

Har du tid någon gång mellan 9-15 imorgon?

Mejla mig gärna på john.marthinson@gmail.com.

Vänlig hälsning,
John.

Sara Modigh

14 mars 2016 15:25

Jag har skickat ett svar på mailen du angivit :)

 
Magdalena

Magdalena

10 mars 2016 21:33


Vill tacka dig så mycket, då genom din blog kom jag i kontakt med Nova huset. Fick bearbeta en 15 år gammal övergrepp som jag ALDRIG innan pratat om. Det är så tacksamt att det finns en förening som jobbar just med sexuella övergrepp. Jag fick veta att det är en våldtäkt jag varit med om när jag var 19år. Jag visste inte att tvingad oral sex är våldtäkt. Jag visste det inte.
Beundrar din modighet att beskriva sina erfarenheter så öppet. Tack

http://URL

Sara Modigh

11 mars 2016 13:08

Tack så jättemycket själv för att du väljer att dela detta med mig.
Jag blir så glad när jag hör att jag kunnat nå ut till någon på detta sättet och att det gjort att du kunnat få hjälp.

Det är en av de största anledningarna till att jag väljer att vara så öppen, just för att sprida information och kunskap så att andra också vågar öppna upp sig, vågar söka hjälp, förstår att hjälpen finns och lär sig lite om hur det kan vara att leva för någon som är psykiskt sjuk.

 
Ingen bild

Catten

9 mars 2016 20:45

Det här är ingen fråga, men ett uppriktigt tack till dig för din blogg - som är välskriven och känns genomtänkt. Har läst de flesta av frågorna du fått och du svarar så bra på dem, trygga goda råd och väl avvägda kommentarer. Baserat på det lilla jag hittills läst verkar du växa i dig själv och må allt bättre - fortsatt massa lycka till med det!

Sara Modigh

10 mars 2016 16:51

Tack så jättemycket :)
Jag gör mitt bästa och det har skett en enorm utveckling de senaste åren.
Mycket tackvara just den här bloggen :)
Alltid kul när någon uppskattar det jag skrivit och det lilla som jag kan bidra med genom mina kunskaper.

Om Mig


Mitt namn är Sara, jag är i tjugoårsåldern och lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att minska tabun

Fråga mig

125 besvarade frågor

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Instagram

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se