Jaha, nu är jag i London förutsatt att allting gått vägen :) 

Men för att det inte ska eka helt tomt här på bloggen har jag förberett lite tidsinställda inlägg. 


Beskriv din blogg med tre ord.
- Ärlig, Äkta och läsvärd

Har du någon förebild?
- Min Mamma!

Vilken talang skulle du helst vilja ha?

- Jag skulle vilja kunna rita!

Vad är det roligaste med att blogga?

- Jag tycker att skapandet är väldigt kul och få respons på det man gör. 
Jag älskar att de ord jag formar här hemma vid mitt skrivbord kan spridas ut och påverka människor runt om i hela Sverige. 

- Näthatet man utsätts för och ibland även den stressande känslan av att "Nu har jag inte skrivit på länge nu måste jag få fram något" (får ofta skrivkramp) 

Kan du spela något musikinstrument?
- Nej det kan jag inte. Har aldrig haft tålamodet att lära mig. 

Vad är det du hatar mest att behöva betala för?

- Kondomer :P 

Vilket av de år du har levt är din favorit?

- Jag satsar på att detta ska bli det bästa. Annars var förra året väldigt bra. Men allt kan bli bättre. 

Vilket är det konstigaste ordet i ditt språk?

- Förvisso ett lånord från engelska men

är ett ganska konstigt ord :) 

Om du kunde välja ögonfärg, vilken skulle du välja?

- Grön, och det har jag redan. Men skulle önska att de var grönare.

Vad är det du aldrig skulle ta på dig?

- Låga Jeans och stringtrosor 

Vilken är din bästa raggningsreplik?

- Tjena biffen, står du här och steker? Haha nej jag vet inte 

Vilken film såg du sist?

- Jag såg "The Little Death" och jag tyckte den var jätterolig. Den handlar om massa par där den ena parten har någon form av fetisch och hur det påverkar dem i deras vardag. 

Det handlar mycket om sex så det är inget för er under femton haha :) 

Hur skulle det gå för dig i en sångtävling?

- Det beror på vem jag tävlar mot 

Jag förstår inte varför man hela tiden ska vaxa, plocka, raka, klämma, pilla, färga, bleka, och förändra hela tiden. Förstår ni hur otroligt mycket tid vi lägger på att försöka förändra oss själva, inte allt för oftast helt naturliga delar av oss själva.

Alltså vi har en begränsad tid här i livet, vill vi då spendera flera månader av vårt liv på att raka olika delar av vår kropp?
Är det verkligen värt det? Varför gör vi det egentligen? 

Vi lever i ett samhälle där utseende bara blir viktigare och viktigare.

Är man inte rakad, putsad och fixad så är man äcklig, ful och konstig. Men jag är hellre äcklig, ful och konstig än att slösa oräkneliga månader på att fixa mig för främlingar och andra människors ideal. Jag lägger hellre den tid jag har på att göra saker för mig själv och min familj. Men ibland är det svårt. För alltid är det någon som ska lägga sig i hur man ser ut:

Du är en 42 år gammal gubbe. Borde du inte levt länge nog för att veta att vi är alla människor som gillar olika. Jag är inte här för att pressas in i din mall över vad DU tycker är fint och inte. 

Lärde inte din mamma dig något hyfs?

"Har du inget snällt att säga så behöver du inte säga något alls!"

Ringer inga klockor alls när du hör det där? 

Troligen inte.. Du är väl så gammal att du inte hängt med i utvecklingen. Vi kvinnor får faktiskt bestämma över våra egna kroppar nu. 

"2014-12-24 11:40:59

   

Du skriver:

"Jag ser ensamstående föräldrar ta deltidstjänster som dom inte ens går runt på för att de tycker det är förnedrande att tvingas ha bidrag och så ska det inte vara.

Jättefel!"

Tycker du att det är konstigt att det finns människor som känner så?

Bara i ditt inlägg vimlar det av förtryck mot bidragstagare. 

"människor som gärna utnyttjar systemet och skyller på det ena och det andra för att slippa arbete"

"Syftet med socialbidrag är ju inte att vissa ska sitta på sina arslen år efter år och leva på samhället ( oss arbetstagare) "

" .. NI sitter kvar på era lata arslen och lyfter bidrag"
"jag ser människor gå till sina arbeten kort efter canceroperationer,

utmattningsdepressioner,skottlossningar  andra trauman och livskriser. Osv osv osv"

"En annan ursäkt kan vara att "jag mår inte bra och orkar inte jobba"."
"Jag ser INTE ner på människor som inte är arbetsföra (på riktigt) ",
"Ni klarar inte att arbeta MEN nöjen går bra.",
"vissa är LATA",

"Ni borde skämmas"

Hör du inte själv hur du låter?
Du tycker det är illa att någon som inte planerar sin ekonomi bra mellan studier inte ska ha rätt till bidrag och att det är illa att " Man borde heller inte behöva sälja allt man äger i form av bil, ta ut sparande mm NÄR det är en tidsbegränsad hjälp det handlar om. Exempelvis mellan två anställningar eller studieuppehåll vid lov." 

Du tycker alltså att man ska ha socialbidrag på sommarlovet för att du inte sparat inför lovet under tiden du fått ditt studielån? Så trots att du vetat om att du kommer ha sommarlov och hur länge så har du inte lagt undan pengar så du klarar dig och då ska du ha socialbidrag?

Men någon som inte mår bra och inte orkar jobba ska inte ha rätten till att få stöd? För säger man att man mår dåligt och inte orkar jobba är det bara en ursäkt för att slippa jobba? 

Det är väldigt svårt att få socialbidrag och man måste leva på existensminimum. Det är inget man gör för skojs skull.
ÄR det så att man mår dåligt och inte orkar jobba så är det säkert så också.
Du verkar inte ha någon som helst förståelse för att människor fungerar olika och har helt olika förutsättningar i livet.
Visst, du kanske har sett en cancersjuk återgå till sitt jobb väldigt fort. Men det innebär ju inte att det fungerar för alla!
Det beror ju helt på vad man drabbats av, hur mycket det påverkat, vad man har för jobb och så vidare! Alla har ju helt olika förutsättningar här i livet.

Jag är så trött på alla dessa attityder om att folk bara sitter hemma och har det kul på alla pengar man badar i när man får bidrag för så ser det verkligen inte ut!
Om det är någon som ska öppna ögonen för hur det verkligen ser ut så är det du!

Människor tar livet av sig för att de tvingas ut i arbete förtidigt, folk som blir tvingade ut i arbetslivet innan de är helt friska blir ofta sjukare igen eftersom de inte varit helt återställda, vilket leder till ännu mera sjukskrivningar under ännu längre perioder.

Även klimatet man tvingas leva i som bidragstagare med skammen, förtrycken och alla dessa fördomar och åsikter om att man bara sitter och latar sig bidrar till att människor mår sämre och att återhämtningen tar längre tid. Är man dessutom långtidssjukskriven så ses man ju som en parasit.
Speciellt om man får för sig att ens tänka tanken på att träffa en vän och ta en fika eller gå ut på krogen någon gång. För ve och fasa om den människan har kul samtidigt som den går på bidrag. Det vore ju fy och skam om dina hårt förvärvade pengar gjorde någon bidragstagare glad.

För visst var det väl så, att man är ju inte sjuk på riktigt om man inte kan jobba men kan ha lite nöjen i livet?

ÄR man sjuk "på riktigt" så ska man bara sitta hemma och vara sjuk. Man får ABSOLUT inte kunna göra något man blir glad eller mår bra av för då utnyttjar man systemet.. 

Du har målat upp en bild av hur en bidragstagare ska vara, det ska vara någon som behöver hjälp en mycket kort stund, till exempel över ett sommarlov eller någon månad då man står mellan två jobb. Eller så ska man ska vara mycket sjuk, så pass sjuk att man aldrig kan göra någonting kul och man ska sträva efter att återgå till sitt arbete så fort som det bara går och gärna fortare ändå. 

Det kan också vara en ensamstående småbarnsmamma som inte får vardagen att gå ihop trots att hon jobbar och sliter. 

Jag förstår verkligen inte var all denna rädsla för bidragsfuskare kommer ifrån och skräcken för att man har jobbat och betalat skatt för att någon annan ska leva på det man själv slitit för. 

Om man ser på det på det viset har man inte så stor inblick i vad man själv får och har fått för att andra har slitit innan dig. Så istället för att klaga kanske man ska ta och vara glad för det vi faktiskt har tack vare skatten.

Gratis skola, studiebidrag, gratis mat i skolan, gratis sjukvård och tandvård för barn och ungdomar, vi har högkostnadsskydd inom vård och för läkemedel, skatten går också till vägar och allt arbete med dem och vägar använder du väl dagligen så det är väl ganska bra att någon underhåller dem? 

Den allra största delen av skatten går till skola så varför inte engagera dig i att göra skolan bättre så att dina pengar som du slitit så hårt för faktiskt gör nytta istället för att oroa dig över alla pengar du "ger" still bidragsfuskande latmaskar.

Så som alla tjatar om dessa bidragstagare som bara lurar systemen så har det ju blivit en häxjakt på alla bidragstagare så att man nästan direkt klassas som fuskare så fort man säger att man går på bidrag. Faktum är att denna rädslan att den skatt man betalt ska gå till någon som fuskar till sig bidrag är så stor att alla som går på bidrag behandlas som parasiter som bara lever på samhället och borde utrotas. 

Det spelar ingen roll om man av både läkare och försäkringskassan bedömts som för sjuk för arbete. Man ifrågasätts alltid, och för vad? 

I Stockholms län, om du tjänar 25000 går 131 kr av din skatt på 4 420 kr till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen..Det är 131 små kronor i månaden som du gnäller om, 1572 kronor om året alltså. 

Mindre än en halv månadsskatt om året "ger" du till ALLA som går på bidrag enligt socialtjänstlagen. 

Så utslaget på alla dem så är det ett par ören i månaden. Är det så fruktansvärt?

1. Hur gammal är du om fem år? 29...Hjälp   

2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Jag har nyss vaknat

3. Hur lång är du? 162cm

4. Vilken är den senaste filmen du sett? hmm, minns inte. Kollar mest på TV-serier. Men möjligt att det var Saving Mr. Banks. Tv-serier var Warehouse 13 och det senaste jag såg var en dokumentär om Betty Page.

5. Vem ringde du senast? Minns inte.

6. Vem ringde dig senast? Jakob

7. Hur löd det senaste sms:et du fick? God Jul! Du får 40% RABATT på valfri vara OCH 3 för 2 på alla barnplagg tom 24/12 ...

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Beror på hur fort man måste ha svar, står man i affären och måste veta om det ska vara korv eller köttbullar man ska ta så ringer jag helst så man inte måste stå i flera timmar och vänta på svar. Men annars SMSar jag helst. 

9. Är dina föräldrar gifta eller skilda? De är skilda. 

10. När såg du senast din mamma? 25 juli 2012

11. Vilken ögonfärg har du? Grönaktiga, men beror lite på ljuset. Ibland ser de bruna ut och ibland grå. 

12. När vaknade du i dag? klockan nio typ

13. Vilken är din favoritjulsång? Fairytale of new york

14. Vilken är din favoritplats? Min varma mjuka säng med en bra tv-serie.

15. Vilken plats föredrar du minst? Skolan, bussar och hårda stolar.

16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Jag hoppas på att jag har jobb och barn och bor i ett fint hus med Jakob. 

17. Vad skrämde dig om natten som barn? Monster under sängen och rädslan för att det skulle börja brinna. 

18. Vad fick dig verkligen att skratta senast? När jag åkte pulka med Samuel och Elias

19. Hur stor är din säng? Har en dubbelsäng.

20. Har du stationär eller bärbar dator? Stationär

22. Hur många kuddar har du i sängen? Måååånga.. typ sju eller något och sen har Jakob ett par också. 

 23. Hur många landskap har du bott i? Ett

24. Vilka städer har du bott i? Två haha Jönköping och Huskvarna

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Strumpor, fast skor om man ska gå ut. 

26. Är du social? Ja, konstigt nog så är jag väldigt social. Men jag är jätteblyg så vågar aldrig starta ett samtal. Men kommer du fram och börjar prata med mig så kan jag prata hur länge som helst. 

27. Vilken är din favoritglass? Snickersglass

28. Vilken är din favoritefterrätt? Vet inte, vaniljpannacotta kanske. 

29. Tycker du om kinamat? Nä, inte direkt. Till Jakobs stora förtret. 

30. Tycker du om kaffe? Nej, jag tar saft. 

31. Vad dricker du till frukost? Äter inte frukost, har aldrig gjort det. 

32. Sover du på någon särskild sida? Den som är närmast toaletten. 

33. Kan du spela poker? Nej. Gillar inte kortspel. 

34. Tycker du om att mysa/kela? Ibland. Om jag mår bra. Annars kan det lätt bli jobbigt. Får panik och känner mig fasthållen då. 

35. Är du en beroendemänniska? Ja, tyvärr så är jag ju det. 

36. Känner du någon med samma födelsedag som din?  Nej, det tror jag inte.. Eller räknas Arnold Schwarzenegger?

37. Vill du ha barn? Både ja och nej. Jag vill jättegärna ha barn. Men samtidigt är jag rädd att min problematik kommer göra att jag inte klarar det och då känner jag att jag inte vill ha barn. 

38. Kan du några andra språk än svenska? typ engelska

39. Har du någonsin åkt ambulans? Ja det har jag. 

40. Föredrar du havet eller en bassäng? Havet eftersom det är så sällan man får chansen att bada i havet. 

41. Vad spenderar du helst pengar på? Mat, Kläder och Tv-serier.

42. Äger du dyrbara smycken? Ja, min förlovningsring och vigselring. 

43. Vilket är ditt favoritprogram på tv? Histrorieätarna!

44. Kan du rulla med tungan? Japp

45. Vem är den roligaste människan du känner? Mig själv ;)

46. Sover du med gosedjur? Nej, och har knappt någonsin gjort det. 

47. Vad har du för ringsignal? Vet inte. Har alltid mobilen på ljudlös.

48. Har du kvar klädesplagg från då du var liten? Ja en del. Mamma hade sparat rätt mycket. 

49. Vad har du närmast dig just nu som är rött? Min tröja.

50. Flirtar du mycket? Nej aldrig. Vet inte hur man gör haha. 

51. Kan du byta olja på bilen? Byta, nej då måste man ju typ hissa upp bilen någonstans och ha en stor tunna att tömma oljan i. Så nej det kan jag inte. Men jag kan fylla på olja. 

52. Har du fått fortkörningsböter någon gång? Nej

53. Vilken var den senaste boken du läste? Lev i tiden. Jag har tyvärr inte orken att läsa. Min hjärna orkar inte med det. 

54. Läser du dagstidningen? Nej

55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej, sådant har jag inte råd med. 

56. Dansar du i bilen? Om musiken är tillräckligt bra. 

57. Vilken radiostation lyssnade du till senast? P3 skulle jag tro. Lyssnar inte på så mycket annat.

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Antagligen nån mat som skulle köpas på affären.

59. När var du i kyrkan senast? När jag gifte mig :P 

60. Vem var din favoritlärare på högstadiet? Jadu, högstadiet var ett helvete så har svårt att minnas någon som var en favorit men det fanns en som hette Thomas som jag tyckte var bra. Vilket var imponerande då han undervisade i matte som är det ämne jag hatade mest i skolan. Men han undervisade i fysik och teknik också och teknik var ganska kul. 

61. Hur länge har du campat som längst i ett tält? Fem minuter? Nej, men jag har aldrig sovit i tält i alla fall. 

62. Vem var det som senast gjorde något extra speciellt för dig? Vet inte.

63. Vad lyssnar du på just nu? 

64. Har du varit med i tidningen? Ja, ett par gånger. Tre gånger med namn och bild i alla fall :)

65. Vad är det konstigaste du ätit? Kattmat, men det minns jag inte att jag gjort.

67. Vad är det för färg på din tandborste? Vit och lila

68. Hur imponerar man på dig? Med kunskap och välvilja.

69. Vem ringer du när du är arg/ledsen? Ingen. 

70. Har du någon piercing? Ja, i naveln

71. Din största vinst? Tusenkronor presentkort på en retrobutik som fanns i stan. 

72. Civilstånd? Jag är gift

73. Vilka hemsidor besöker du dagligen? Facebook, Dayviews, Bloglovin och Bloggplatsen 

74. Är du fåfäng? Nej det är jag inte. 

75. Ångrar du någonting du gjort? Inte just nu :)

76. Hur gammal är din pappa? Han fyllde 50 i år.

77. Vilket är ditt drömjobb? Jag vet inte riktigt. Det varierar rätt mycket.

78. Finns det något du verkligen skulle vilja göra men inte haft tillfälle, tid eller råd till? Åka utomlands.

79. Vad har du haft för husdjur? Möss, Kaniner, Katt, Hund och Hamster.

80. Berätta tre saker som dina läsare antagligen inte vet om dig? Vad vet ni inte om mig?

81. Svär du ofta? Ja, tyvärr. Men försöker sluta.

82. Sverige när det är som bäst? Ingen aning

83. Kan du åka slalom? Nej. Aldrig provat så jag kanske är jätte bra i och för sig 

84. Vad har du ätit i dag? Vatten

85. Vad har du för utbildning? Ingen

86. Vilken kroppsdel är du mest nöjd med? Min midja

87. Vilken kroppsdel är du minst nöjd med? Det centrala nervsystemet..jävla struntsak som inte fungerar som det ska. 

88. Vilken är din bästa egenskap? Min styrka som jag har orkat kämpa mig igenom mycket med.

89. Vilken är din sämsta egenskap? Irritation, frustration och aggressivitet. 

90. Nämn två historiska personer som intresserar dig? Betty Page och Elizabeth Báthory

91. Saknar du något? Pengar... Nej, Men jag saknar att ha en stabil ekonomisk grund att stå på så att vi skulle kunna flytta till hus och inte ständigt oroa sig för hur det ska gå runt.

92. Är det viktigt att fira födelsedagar? Ja det tycker jag. 

93. Vad gör dig ledsen? Det mesta just nu. 

94. Vad gör dig glad? Roliga tv-serier och att skratta med familj och vänner.

95. Har du varit gift eller förlovad? Japp, jag har varit förlovad och är gift. 

96. Vad ska du göra i helgen? Vet inte. Pyssla samman det sista med julklapparna

97. Vad är det knasigaste du gjort? Jag gör rätt mycket knasigt så kan väl ta det senaste då. Jag var och handlade på ICA i pyjamas här om dagen. 

98. Vad har du för laster? Choklad och tv-serier

99. Vem är din förebild? Mamma

100. Vad ska du göra när du svarat klart på alla frågor? Antar att jag ska äta lunch om en timme eller två och fram tills dess sitter jag väl vid datorn en stund. 

Man ju inte ta i från någon rätten att ha känslor BARA för att du anser dem vara privilegierade. Eller skulle du se din son bli mobbad, slagen och våldtagen och säga till honom. "Men du är pojke och vit så du får inte känna dig kränkt, För du är ju så privilegierad"
Om man inte får känna sig kränkt för att någon har det värre eller inte får känna sig ledsen för att någon annan har det sämre, ska man då inte heller få känna sig glad om någon annan har det bättre?
Ska vi stänga av alla känslor om vi inte antingen har det bäst eller värst? För känslor betyder ju uppenbarligen INGENTING om man inte har det värst i världen?

Om man ser till din teori att alla som är privilegierade inte får känna sig kränkta så kan ju inte homosexuella i Sverige få känna sig särskilt kränkta, för de är ju privilegierade på det sättet att Sverige verkligen inte är som exempelvis Ryssland när det gäller homosexualitet.

Att känna sig kränkt är en känsla som alla människor har oavsett vilken hudfärg, sexuelläggning eller status man har i samhället. Genom att ta ifrån någon rätten till känslor utövar man ett form av förtryck.
Att inte tillåta, eller säga att någon annans känslor är felaktiga eller "löjliga" som du påstår, förminskar du den personens mänskliga värde. Du gör personens lidande värre genom att få personen att tvivla på sig själv. Du dubbelbestraffar någon som redan lider.

Något att tänka på är att förminska sin partners känslor räknas som verbal misshandel. Så varför vill man göra sådant mot andra människor?

Varför ska du som utomstående människa säga till mig, eller någon annan att de inte får känna sig kränkta? Varför anser du det okej att förminska mitt eller någon annans mänskliga värde? Varför tycker du det är okej att kalla någon annan löjlig när den mår dåligt och känner sig kränkt?

Skulle du vilja svara på vem som FÅR vara kränkt och VAD man får vara kränkt för? Efter som det är ju uppenbarligen DU som ska bestämma reglerna för vem som får och inte får vara kränkt.

Vilken rolig attityd man möts av ibland

Jag har ingen aning om vad denna människa fått för sig att det är för småsaker som jag tar åt mig av. 

Hen skrev detta som ett svar på en kommentar jag skrivit i en annan blogg. 

Så det är en person som inte vet någonting om mig eller mitt liv utan bara såg " En blogg om psykisk ohälsa" och genast var tvungen att kommentera så här fint. 

Jag skriver inte detta inlägget för att jag tog åt mig eller blev arg eller ledsen över kommentaren utan för att detta är ännu ett bevis på den rådande attityden som finns kring psykisk ohälsa. "Sluta må dåligt, så mår du bättre" attityden. Det är en attityd där den som är sjuk beskylls för sitt mående. Just nu mår jag tydligen dåligt bara för att jag tar åt mig av små saker.

Undra vilka småsaker det är?

Jag tvivlar på att det är någon som läser min blogg som tycker att jag sitter hemma och bara tycker synd om mig själv och tar åt mig av småsaker. För det är ju långt i från sanningen. 

Jag vet i alla fall att jag kämpar dagligen för att lära mig leva med de psykiska problemen jag har.

Man kan inte bli frisk från en funktionsnedsättning så jag kommer aldrig få ett liv där jag inte har några som helst psykiska svårigheter. Men jag kämpar ändå hårt för att lära mig leva med mina diagnoser.

"Jag vet vad jag pratar om då jag har kronisk depression och det är inte kul att leva så MEN man kan faktiskt göra något åt det."

-Ja om det nu är så lätt att göra något åt det, varför har du då gått och skaffat kronisk depression. Det var ju väldigt dumt! Sluta upp med att tycka synd om dig själv och börja göra nått åt det!

Nej. Så skulle jag aldrig säga till någon för jag VET på riktigt hur svårt det kan vara. Något som denna människan inte har empatisk förmåga nog att förstå. 

Jag skulle aldrig säga att jag vet hur en enskild människa har det eller hu hen känner. Men jag har i alla fall respekten nog att inte nedvärdera någon annans kamp. 

Fast ska man gå efter den logiken så kan du alltså inte tycka att det är bra att vara svart, asiat, man eller gammal heller, då de grupperna har minst lika stor risk att drabbas som en som är överviktig. För övervikt är inget direkt bevis på ohälsa. Sen va fan spelar det för roll om jag skulle vara en vandrande hjärtattack? Ska inte jag få leva och vara värd ett liv efter samma förutsättningar som du? Varför ska jag vara mindre värd är du för att jag är tjock?

Sen vad menar du med lat? Vad vet du om det egentligen? Blir så trött på den sortens kommentarer det visar ju bara på hur extremt lite insikt du har i hur det verkliga livet ser ut!