En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Inlägg publicerade under kategorin Frågor och Svar på tal

Av Sara Modigh - 9 september 2013 14:00




Är medlem på ett foto-forum och får just nu skit där för att jag efterlyste människor som "fotar ångest"  



25% av Sveriges befolkning beräknas någon gång under livet att drabbas av psykisk ohälsa det gäller både gamla och unga.  Att tabut är så stort att man inte ens som fotograf får fotografera "psykisk ohälsa" tycker jag är fruktansvärt. Det ska gömmas, man får inte prata om det och det får absolut inte synas.. Man får inte ens ta en bild som representerar det. Det är ett förtryck emot de personer som lider av psykisk ohälsa.


Tycker det är riktigt tråkigt att man inte kan vara positiv till bilderna och se det som ett bra sätt att för personer som mår dåligt att få utlopp för sina känslor och faktiskt se det positiva i att vara öppnare och prata mer om psykiska olikheter. 

Så länge det finns tabun och förtryck kommer många lida i tysthet. Jag har stött på så otroligt många människor som är för rädda för att söka hjälp , rädda för hur omgivningen kommer se på dem, rädda för att bli bortstötta.  


Att ångest bilder skulle kunna vara triggande är mycket väl sant. Men jag tyckte jag var tydlig om vad tråden skulle handla om när jag skrev "fota ångest". Sedan är det individens ansvar att ta hand om sig själv och inte leta upp saker som triggar.  För det är inte bara ångest bilder som triggar dåligt mående. Det är lika många som blir triggade av kärlekspar och lyckliga familjer. Ska man förbjuda och sätta varningar om det också? 

Nej, det gör man ju inte.. och det är ännu ett bevis på hur det egentligen bara är ännu ett förtryck mot psykisk sjukdom och de människor som lider av det.  

Öppnare samtal om psykisk ohälsa leder till mer kunskap och förståelse, vilket i sin tur även leder till att fördomar minskar. 

Att minska fördomar är något som många jobbar med då det är ett väldigt farligt hinder för de som är drabbade.

Av Sara Modigh - 26 augusti 2013 14:00

Jahopp, trevlig kommentar jag fick helt plötsligt då,.

Ta och fundera några sekunder på den där kommentaren och titta igenom min blogg ett tag, vad ser du. Var tror du jag fick pengar till att köpa en bil ifrån.. dig? Nej det lovar jag, det var INTE du som köpte en bil åt mig!


Ja, vi köpte en bil rätt så fort efter att den gamla gick sönder. Min sambo som jobbar ett par mil härifrån är beroende av en bil för att snabbt och enkelt kunna ta sig till och från jobbet. 

Att ha en bil är det enda sm kan hjälpa mig att ta mig ur mitt hem överhuvudtaget och är därför en viktig del i min kamp för att bli friskare. 

Du kämpar på ditt jobb, jag kämpar mot psykisk ohälsa. Skillnaden är att du är ledig kvällar och helger, du kan ta semester och vila upp dig. Det kan inte jag. Jag kämpar dygnet runt, dag in och dag ut. Jag har inte en lugn stund där jag kan vila och sluta kämpa mot mitt dåliga mående. 

Mitt liv är en lång kamp, så varför inte unna mig den lilla friheten att ha en bil?

För pengarnas skull? Vad har du egentligen med det att göra?


Jag lovar att jag inte kan "leva loppan" på de pengar jag får från försäkringskassan. De räcker knappt till hyran.

Utan min sambo hade jag inte haft en chans att betala allt som kommer när man bor i en hyresrätt. 

Jag skulle inte ha råd med el, vatten eller mat. Jag skulle inte kunna ha tv eller internet. Jag skulle inte kunna köpa möbler eller några andra bekvämligheter. Hur kan det vara "att leva loppan" Att ständigt oroa sig för utförsäkring, för man vet att man inte klarar av att jobba och man skulle få det jättefattigt om man blev av med de få tusenlapparna man får i månaden. Det är de pengarna som håller oss flytande just nu. 


De pengarna som hjälpt mig att ha råd med psykolog och läkartider, att ha råd med medicin och de sista slantarna som blir över går till räkningar eller mat. 


Jag är inte rik av bidrag som jag får från försäkringskassan varje månad. Men ja, jag hade råd att köpa en gammal begagnad bil. Gissa varför!


Jo, min mamma dog förra året och lämnade lite pengar efter sig som jag använde för att se till att ha en bil så att jag kan fortsätta kämpa för att en dag kunna ha ett jobb jag med! Så låt mig vara. Kom inte med ditt jävla skitsnack om att "jag är en parasit och lever loppan på dina pengar"


DU har inte gett mig ett ruttet korvöre! 


Av Sara Modigh - 21 augusti 2013 23:40

Regler:

1. Berätta 11 saker om dig själv
2. Svara på utmanarens 11 frågor
3. Kom på 11 frågor till de som du utmanar
4. Utmana 11 bloggar med mindre än 200 läsare
5. Berätta vem du har utmanat
6. Du får inte utmana den som utmanat dig
 
 
Elva saker om mig: 
1. Jag är en "crazy cat lady" och har 16 foton på mina katter på en vägg i vardagsrummet.
2. Om jag blir kissnödig när jag håller på med något vill jag alltid göra klart innan jag går på toa, har nästan kissat ner mig väldigt många gånger. Min sambo brukar säga till mig "Sara, Gå på toa!". 
3. Jag älskar tv-serier
4. Jag är jättedålig på detta :P
5. Jag spelar alltid mobilspel och kollar instagram innan jag somnar.
6. Fluffis har har smeknamn, "Nuffe" "Fluffis tuffis" och "grisen" är några av de vanligare. Hans "stamtavlenamn" är Frank Costello
7. När någon är snäll mot mig undrar jag alltid vad den är ute efter. Kanske för att jag inte är van vid att folk är snälla "bara så där"
8. Jag får panik om jag bara kan andas genom näsan. Det känns som att jag inte får tillräckligt med luft, så jag kan till exempel inte har en halsduk eller scarfs över munnen. 
9. Om det är kallt och blåsigt ute så sprutar mina tårar.  
10. Tittar ALLTID på tv när jag äter, Kan helt enkelt inte äta annars. 
11. Jag har testat på tre olika kampsporter. Karate kendo och capoeira, men insåg efter varje testperiod att jag är för blyg för att skrika och slåss bland massa främlingar. 
 
 
Annas frågor till mig:
 
1. Om du kunde välja en superkraft, vilken skulle det då vara?
Jag skulle vilja vara en metamorfmagus, det kan väl räknas som superkraft? Annars skulle jag vilja kunna bli osynlig.
 
2. Om du fick göra om något med ditt liv, vad skulle det vara? 
Högstadiet skulle jag vilja åka tillbaka till med allt jag vet nu och göra om. 
 
3. Följer du några TV-serier? Vilka i så fall? 

Alla! haha nej, men många. Mina favoriter just nu är: The mentalist, Body of proof, Greys Anatomy, NCIS, CSI, House, Bones, Supernatural, Mike & Molly, How i met your mother, Big bang theory, Modern family, Simpsons och Smash. Sen finns ju alla gammla favoriter som vänner och förhäxad. Ja, det är ett par stycken så får väl räcka nu :)
 
4. Vilken är din favoritbok och varför?  
 
Harry Potter är min absoluta favoritbok genom tiderna. Harry Potter var min trygghet när jag växte upp och min tröst när livet var svårt.
Jag tycker att böckerna är otroligt välskrivna och spännande. Önskar att jag kunde uppleva Harry Potter tiden för förstagången en gång till.
 
5. Har du någon hemlig talang? 
 
Ja, men den är hemlig...Mohahaha
 
6. Vad skulle du göra om du vann en miljon kronor? 
 
Jag skulle köpa hus.
 
7. Vad gör du helst på fritiden? 
Umgås med min sambo och kolar på tv-serier.
 
8. Finns det något språk du skulle vilja kunna?
Jag skulle vilja kunna engelska bättre.
 
 
9. Om du fick vara någon annan person för en dag, vem skulle du välja?
Svår fråga, typ Helena Bonham Carter eller nån annan Hollywood cooling.  
 
10. Vad har du haft för olika hårfärger?
Ett par, började tona mitt hår i alla möjliga olika bruna färger när jag gick i mellanstadiet, sen dess har jag haft rött, brunt, svart, orange och rosa hår. Nu har jag rött för det trivs jag bäst i.
         
 
11. Simma med hajar eller hoppa fallskärm och inte veta vart du landar? 
 Hoppa fallskärm skulle jag tro, så länge jag inte landar i havet tillsammans med massa hajar.
 
Mina frågor: 
 
1. Beskriv en vanlig dag hos dig?
2. Vilken är din favoritmaträtt?
3. Vilket är ditt drömyrke?
4. Om du fick ett dygn då du kunde göra precis vad du ville, allt är tillåtet. Vad skulle du då göra?
5. Om du hade mycket pengar, vilken välgörenhet skulle du då vilja skänka pengar till?
6. Vilken är din bästa egenskap?
7. Vad är det pinsammaste du gjort/ varit med om?
8. Vad får dig alltid att skratta?
9.Hur skulle du helst vilja bo?
10. Vilket husdjur skulle du ALDRIG kunna tänka dig att ha?
11. Något du inte kan leva utan?
 
 
Jag utmanar: 
Den som vågar!
Skriv gärna en kommentar om ni svarar på utmaningen, vill gärna läsa vad ni skriver i så fall :) 
 
 

Av Sara Modigh - 24 juli 2013 14:15




Detta är gammla svar från bloggresponse, men jag vill påminna er om att ni får gärna ställa frågor till mig. Jag svarar så gott jag kan på allt. Så tveka inte att fråga. Jag har flera olika "frågesidor" som till exempel Blogresponse

Ask.fm och "Fråga mig" här på bloggplatsen. Fråga Mig är den jag använder mest och jag förmodligen svarar på fortast. Ni kan ävenn sika ett mail till mig om ni vill fråga utan att er fråga syns på dessa internet sidor. Min mail är polyhymnia__@hotmail.com

     

Av Sara Modigh - 18 juli 2013 00:15

Jag har fått många frågor om hur jag gick till väga för att få ersättning för mina ärr. 

För mig var det inga konstiga krusiduller utan vi ringde bara till mitt försäkringsbolag och frågade om det fanns möjlighet att få ersättning för självskadeärr. Det de då bad mig att göra var att skicka bilder på mina ärr för en bedömning. 


Jag fotade mina armar och skickade bilderna till den mail-adressen de hade uppgett. Cirka tre - 5 veckor senare fick jag min ersättning. Det hade bedömt mina är som klart framträdande och klart vanprydande


Jag har sedan tidigare fått ersättning för mina diagnoser så de har ju sett alla mina journaler, så kan hända att i just ditt fall kanske vill ha nån form av "bevis" på att du mått dåligt. Det vet inte jag. 

De frågade i alla fall inte mig om något mer än bilder. 


Så det bästa man kan göra är att ringa och fråga. Allt beror ju på vilken slags försäkring du har och via vilket försäkringsbolag. Att jag fick ut en viss summa från mitt försäkringsbolag ger tyvärr ingen garanti att du ska få det från ett annat. Jag har ingen koll på försäkringar så jag kan inte svara på om du kommer kunna få någon ersättning. 


Av Sara Modigh - 15 juli 2013 01:45

1. Vad är ditt mellan-namn? Malin

2. Vad skulle du vilja heta i förnamn? Jag gillar mitt förnamn. Men när jag var liten ville jag heta Sofia

3. Är du i ett förhållande nu? Ja

4. Om ja, hur länge har ni varit tillsammans? Snart sju år.

5. Vem var du tillsammans med sist? Mitt ex

6. Får man fråga varför det tog slut? Nej

7. Har du haft ett seriöst förhållande? Ja

8. Vem vet mest om dig? Jag själv?

9. Vad gör du på fredagskvällar? Hälsar på hemma hos pappa och sedan kollar på Doobidoo eller så ska det låta med Jakob.

10. Bästa filmen du någonsin har sett? Jag har sett många filmer och ingen var bäst.

11. Har du haft sex med fler än 5 personer? Ja

12. Har du någonsin varit full? Ja

13. Har du testat droger? Nej

14. Röker du? Ja

15. Snusar du? Nej

16. Saknar du någon just nu? Ja, Mamma

17. Hur mår du idag? Jag mår inte bra idag.

18. Hur många tabletter tar du dagligen? Inga längre, Fast jag egentligen borde. 

19. Vad gjorde du för exakt ett år sen? Den 15 juli 2012 var jag , Jakob och ludde? och metade i Landsjön. Vi sick ingen fisk. :p

20. Bästa minnet från sommaren? Minns inte

21. Senaste landet du besökte bortsett från Sverige? Danmark

22. När var du där? 2006?

23. Är du rasist? Nej

24. Har du helt svenskt ursprung? Ja

25. Om nej, vart kommer du ifrån? Jönköping

26. Föredrar du svenska eller utländska killar? Får väl säga Svenska då eftersom Jakob är svensk

27. Ser du fram emot någonting just nu? Nej, ingenting.

28. Sköter du skolan? Går inte i skolan längre

29. Vad hade du för betyg förra terminen? Bäst i världen betyget. Nej. Har inte gått i skolan på flera år.

30. Vad är det bästa du fått på ett prov? Vet inte prov men fick VG i slut betyg i bild när jag gick i 8an.

31. Vilket ämne var det? Bild, eller nej förresten det var nog Geografi. Eller kanske båda. Minns inte, Var så längesedan jag gick i högstadiet. Snart 10 år sedan.

32. Har du fått ig på ett prov? De flesta. 

33. Har du spelat/spelar du i ett band? Nepp

34. Anser du dig vara intelligent? Nja, Ibland

35. Vilken har vart den bästa tiden av ditt liv? Återstår att se.

36. Vilken va den värsta tiden då? Högstadiet tror jag och år 2009-2010. Året som varit har inte heller varit lätt.

37. Har du mått jättedåligt psykiskt? Ja

38. Har du skurit dig eller gjort dig själv illa på nått sätt? Ja

39. Har du haft sömnproblem? Ja.

40. Hur ofta gråter du? Beror på hur dåligt jag mår. Kan gå från flera gånger om dagen till en gång i halvåret.

41. Vad gör du när du mår dåligt? Skriver, tittar på tv-serier eller film, försöker reda ut mina tankar och känslor eller så lägger jag mig och sover.

42. Vem vänder du dig för att prata med när du mår dåligt? Jakob eller bloggen. Ibland viskar jag bara mina tankar och känslor in i Nuffes öra.

43. Vill du ha tillbaka någon av dina ex? Nej haha, Verkligen inte!

44. Vilken klass går du i nu? Ingen

45. Vilken skola? INGEN

46. Har du varit otrogen någon gång? Nej

47. Har någon varit otrogen mot dig? Ja

48. Är du stolt över dig själv? Ja, ganska.

49. Vad är det bästa med dig enligt dig själv? Att jag fortfarande kämpar.

50. Vad får du ofta komplimanger för? Mitt hår, min midja, mina ögon, att jag är omtänksam och att jag är snäll.

51. Har du lätt att få folk att skratta? Ja vet inte? Skrattar du?

52. Cider elller öl? Saft, dricker inte alkohol.

53. Har du några talanger? Jag kan "darra med ögonen" om nu det räknas som talang. Utöver det är jag helt talanglös.

54. Vet du om någon är kär i dig? Ja, en som heter Jakob, han bor i min säng på nätterna ;)

55. Är du kompis med ditt/dina syskon? Ja… Vi är inte värsta fiender i alla fall :P

56. Vad står det i ditt senaste sms? Tack :) !

57. Hur lång är du? 160

58. Hur mycket väger du? Just nu 80 kilo

59. Vilken storlek har du på kläderna? Runt 42-44 skulle jag tro.

60. Har du svarat ärligt? Ja

Av Sara Modigh - 12 juli 2013 00:47

Stötte på ett inlägg på ett forum:

 

För att kunna  "en hel del om psykisk ohälsa" verkar TS inte förstå att Hypokondri är en sjukdom och inte går över för att TS blir arg och säger åt personen att sluta oroa sig. 

Hypokondrikern rår inte för att hon blir rädd och orolig. Tänk dig själv en situation där ditt barn är riktigt svårt sjuk och ingen hjälper dig. Kan du då kontrollera din ångest och sluta vara orolig? För alla hypokondrikerns känslor, instinkter och tankar skriker att  hon eller hennes barn är verkligt sjuka. Det är inte sant för dig, mig eller läkare. Men för hypokondrikern är de det.

 

När du förringar hennes känslor kan det göra att hon blir mer och mer övertygad om att hon måste kämpa för att få rätt diagnos och att rädda sig själv alternativt sitt barn.  Det är inte ditt jobb att ta hand om eller försäkra Hypokondrikern att hon och barnen är friska. Men det är viktigt att hon kan få hjälp med sin svåra ångest.

Det är viktigt att försöka hålla sig lugn och sansad, Svara ALDRIG på medicinska frågor när hypokondrikern frågar något , utan hänvisa till en terapeut.   Påminn hypokondrikern om vad läkaren sa förra gången, eller hur det visade sig att "fläcken på barnets knä bara var ett vanligt blåmärke som försvann, Ingenting farligt hände" Då kan hon förhoppningsvis lugna sig och inse att det förmodligen kommer bli bra nu också. 

 

Det är svårt att leva nära någon med psykisk ohälsa och man glömmer gärna bort att den sjukes känslor inte alltid stämmer överens med verkligheten. Så som sagt, Hypokondrikern känner sig lika oroad som en förälder till ett dödssjukt barn fast barnet är helt friskt. Glöm aldrig det!

Av Sara Modigh - 26 juni 2013 00:36



Ja, det är ju aldrig lätt att lyckas bryta ett destruktivt beteende.
Jag har kämpat länge med att försöka bli av med självskadorna. Det har tagit mig år att komma till det stadiet jag är i nu, där jag kan vara självskadefri i månader.
När jag för några år sedan började kampen att sluta var det ofta så att jag fick återfall. 
I början höll jag mig i några minuter. Jag sa till mig själv när jag var på väg att självskada, "Vänta 10 minuter till." Och när de tio minuterna gått sa jag till mig själv, "tio minuter till", och så fortsatte jag så så länge jag klarade.
Efter ett par månader när jag hade vant mig vid att "hålla mig" satte jag mål som "denna kvällen ska jag inte självskada". Sakta men säkert så blev jag bättre och bättre på att tränga bort viljan att skada mig. Jag lyckades ignorera det behovet av att skada som jag kände. Så jag sa nu jävlar ska jag aldrig mer skada mig själv. 
Och jag höll mig i 2 veckor, fick mitt första återfall och blev väldigt besviken på mig själv. Men jag fortsatte att kämpa trots snedsteg. Det första året fick jag återfall med jämna mellanrum. 
Men jag tänkte bara att nästa gång klarar jag det. 
Jag fortsatte att kämpa och ju mer jag kämpar desto längre perioder håller jag mej fri.

Jag hoppas verkligen att du inte ger upp. utan fortsätter att kämpa. Vi är bara människor och vi kommer att misslyckas eller göra fel då och då. Men de är av felen och misstagen som vi lär oss och växer som människor. 
Jag vet att det är svårt och riktigt jobbigt. Men kämpa på och de kommer lösa sig. Det blir bättre det lovar jag!

Om Mig


Mitt namn är Sara, jag är i tjugoårsåldern och lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att minska tabun

Fråga mig

125 besvarade frågor

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Instagram

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se