En Blogg om Psykisk ohälsa, MS och Livet

Senaste inläggen

Av Sara Modigh - 12 juni 2013 01:45

 


Dag 12

Var gömmer du dina "verktyg"?


Jag har slängt alla rakblad för länge sedan. Men hittar ibland än idag faktiskt rakblad i små sminklådor eller smyckesskrin, små askar och burkar.

Så jag har varit en flitig "gömmare" förut. Dock hade jag för det mesta "verktygen" liggandes löst på en hylla i badrummet. Skalpeller har jag haft i mina pyssel-lådor och rakhyvlar har jag haft liggandes i badrummet. 

När jag var yngre gömde mamma alla rakhyvlar , men jag köpte egna eller letade igenom huset efter saker att skära mig med. Dessa saker brukade jag gömma bakom alla mina böcker på översta hyllplanet i min ena bokhylla. 

Av Sara Modigh - 11 juni 2013 14:53

Fy fy fy, Snart ska jag till tandläkaren igen. Är så nervös. Har ångest och är rädd.

Men det måste gå. Måste laga mina tänder innan de börjar trilla ur käften på mig. 

Blir inget långt inlägg ju. Mår för dåligt för att skriva.

Av Sara Modigh - 11 juni 2013 03:00

Något som jag märker av mer och mer är hur lättvindigt människor använder ordet "deprimerad" för att beskriva hur de känner sig. 


läste nyss "Faaan oxå, vilken djävla skitdag. Tappade mitt freaking djälvla busskort och kan inte hitta det. Är så fuckingdjävla deprimerad just nu"


Vem drabbas av en psykisk sjukdom för att den tappat ett busskort?

Dessutom måste man ha varit djupt nedstämd dagligen i minst två veckor för att det  överhuvudtaget ska klassas som en depression. 


Att vara "deppig" och att vara "deprimerad" är två helt skilda saker. Som många verkar blanda ihop. Du är inte deprimerad för att du är deppig (nedstämd) över att du tappat något!

Att ens jämföra att tappa sitt busskort med att ha en depression är så fruktansvärt kränkande för alla oss som verkligen lider av denna hemska psykiska ohälsan. 


Jag gissar att den som skrev detta inte ens i sin vildaste fantasi kan föreställa sig hur det känns att vara deprimerad på riktigt. 

  

Detta är min erfarenhet av depression.

Jag har i perioder inte kunnat ta hand om mig själv alls på grund av depression. Jag klarar inte ens av att gå upp ur sängen. Att vara helt håglös av att man är så ledsen, man kan inte ens ta sig för att gå upp och borsta tänderna. Man har ingen ork, ingen livsstyrka och inget hopp. 

Kroppen känns som om det är gjord av bly, varje liten rörelse känns så övermäktig och tröttheten är så stor. 

Det värker i varenda muskel och led i hela kroppen. Man drömmer om att få dö bara för att få slut på eländet. Men man är för trött för att göra slut på det själv.

Dagar, till och med månader går förbi medans man ligger och stirrar in i en vägg , helt fängslad av depressionens hårda grepp. 

Det finns inget att göra, jag kommer aldrig bli glad, jag kan inte ens minnas hur det är att vara glad. 

Värden runt om mig blir svart. Depressionens mörka dimma döljer allt som är bra. Man vill bara gråta och skrika. Men man kan inte. Man är för ledsen för tårar. Sorgen sitter för djupt.

Man får ingen ro, sorg och skräck inkräktar i sömnen. Mardrömmarna följer mig dygnet runt.

Det finns inget man kan bli glad av för allt man kan känna är sin djupa förtvivlan.



Låter detta likt känslan man får av att tappa sitt busskort?



Jag är glad som inte har denna formen av depressioner längre. Idag har jag en så kallad Atypisk depression. Jag blir deprimerad när jag är ensam länge, eller på kvällarna när jag ligger och försöker sova. Men jag har ändå förmågan att känna glädje av saker som är roliga. 

Av Sara Modigh - 11 juni 2013 01:45

 


Dag 11

Konstigaste plats (tex skola, park etc.) som du har självskadat på?

Jaa, som nämt i ett tidigare inlägg så har jag suttit på en toalett i skolan och självskadat vid flera tillfällen.

Sedan har jag också suttit under en lektion och rispat mig. Vet inte om folk tittade. Det minns jag inte. Allt jag minns är hur hemska de där tyskalektionerna var när jag gick i högstadiet och hur mycket ångest jag hade under dem. 

Vet att jag någon gång skurit mig när jag åkt buss också. Suttit med ena handen under jackan och skurit mig själv i midjan och på magen för att klara av bussresan.


Annars har jag väl hållt mig hemma när ja självskadat. Eller snarare, jag har för det mesta hållit mig hemma, punkt.

Av Sara Modigh - 10 juni 2013 20:59

Det är jobbigt när Jakob jobbar kväll. Att sitta ensam hemma vid klockan halv nio och det plingar på dörren. Ni kan ju gissa om jag flög en meter upp i luften. 

Med hjärtat i halsgropen och nära att spy smög jag mig till dörren för att titta ut. Har det hänt något? brinner det? Är det en galen yxmördare? Är de min bror som kommit hit för att säga att någon dött? 

Alla hemska tankar som finns far genom mitt huvud medans jag går till dörren. Jag tar ett djupt andetag och håller andan för att inte spy av ångest när jag försiktigt kikar ut genom kikhålet.


Utanför står två små pojkar med varsin kakburk i händerna. 

Öppnade för jag tänkte. Jag måste utmana min ångest och detta är inte Jehovas vittnen i alla fall så då går det nog snabbt. Så öppnade. 

Pojkarna ville sälja chokladbollar. Jag sa, nej tack och stängde dörren igen. 

Nu sitter jag i soffan och känner mig lite bättre. Illamåendet har gått över. Men är fortfarande på spänn för jag är rädd att det ska plinga på igen. 

Men jag utmanade mig själv och öppnade dörren trots min rädsla och ångest , och trots att jag var ensam hemma. 


 

Av Sara Modigh - 10 juni 2013 02:00

 

 

Jag har bloggat om min psykiska ohälsa i snart fem år, vilket har lett till att många ungdomar kontaktat mig med sina problem. En återkommande sak som många sagt är att de inte vågar prata om hur de mår, speciellt inte med familj, vänner eller sjukvård. Jag har sett hur många av ungdomarna mått sämre och sämre men hållit det för sig själva istället för att be om hjälp. 

För några år sedan startade jag  projekt i min blogg där jag lät människor berätta om psykisk ohälsa. Prata om det inför ungdomarna, jag såg då en positiv effekt av det och vill därför starta upp detta projektet ännu en gång.  

 


Har du erfarenhet av psykisk ohälsa, har du tankar eller åsikter som du vill dela med dig? Då har du chansen att få gästblogga i min blogg under fliken "Modiga Människor".

Det kan vara din livshistoria, det kan vara något speciellt du tänker på som har med psykisk ohälsa att göra eller så kanske du har en dikt som du är stolt över. 

"Modiga Människor" går ut på att prata om psykiska olikheter. 

  


Tillsammans är vi starka och din röst är värd mycket!

 



Så det det handlar om är alltså en form av gästbloggande, men under ett specifikt ämne.

Så vill du skriva ett inlägg om din erfarenhet kring psykisk ohälsa så kan du skicka det till

 

Polyhymnia__@hotmail.com

 

 

Det du ska tänka på är :

 

1. Skriv "Min historia" eller "Modiga Människor" som ämne i mailet. Jag får ibland liknande mail som inte ska upp på bloggen. Så det underlättar för mig att se vad som ska publiceras och inte. 

 

2. Skriv tydligt i början av inlägget om du vill vara anonym eller inte. 

 

3. Vill du ha med bilder i inlägget så går det bra. Skicka dem bara i samma mail.

 

4. Vill du att jag länkar till din blogg i ditt inlägg så gör jag det i ett ord eller mening i texten. Skicka med en länk till din blogg så ordnar jag det. 

 

 

Har du frågor är du alltid välkommen att maila mig.

 

Av Sara Modigh - 10 juni 2013 01:45

 


Dag 10

Hur känner du över dina ärr?


Idag har jag accepterat det faktum att jag har ärr. Jag skäms inte lika mycket över dem längre nu när de är bortblekta. Men i vissa situationer är det fortfarande ganska jobbigt. Till exempel när det är varmt och man måste ha kortärmat för att inte dö av värmeslag och folk tittar med arga blickar. Då önskar jag att jag inte hade ärr , eller att jag vågade säga något smart till dem. 

Jag funderar på en operation för att minska de största ärren. Men vet inte om jag tycker att det är värt pengarna. 

En del av mig önskar att jag inte hade ärr, samtidigt som en annan del säger att jag skulle känna mig väldigt tom utan ärren. De har blivit en del av mig.  Ungefär som en misslyckad tatuering med mycket historia bakom känner jag om mina ärr. 

Presentation


Mitt namn är Sara, jag är i tjugoårsåldern och lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att minska tabun

Fråga mig

62 besvarade frågor

Copyright

 

Sök i bloggen

Gilla Bloggen

BloggTOPPEN

Kategorier

Arkiv

  Polyhymnia__@hotmail.com

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

Min instagram

Instagram

Gemenskap Mot Psykisk Ohälsa

 

För ett par år sedan startade jag en grupp för ungdomar som på olika sätt mådde dåligt. En grupp där vi tillsammans kunde hjälpa och stötta varandra när det var som svårast. 

 

Nu finns Gemenskap Mot Psykisk Ohälsa på flera olika socialamedier.

     

 

Hjälplänkar:

Här finner du några tips på bra länkar:



http://www.bris.se - Barnens Rätt I Samhället


http://www.hopp.org - Riksorganisationen mot sexuella övergrepp


http://www.kuling.nu - För dig som har en föräldrar med psykiskt sjukdom


http://www.maskrosbarn.org - Stöder dig som har föräldrar som missbrukar och/eller är psykiskt sjuka


http://www.shedo.org - Om ätstörningar och självskadebeteende


http://www.drugsmart.com - Information om alkohol och droger


http://www.somaya.se - En tjejjour som riktar sig främst till dig med muslimsk och/eller utländsk bakgrund


http://www.ungaboj.se - För dig som är ung och drabbad av brott


http://www.tuvaforum.se - Om någon gör dig psykiskt/fysiskt och sexuellt illa


http://www.kvinnojouren.se/ - Sveriges kvinnojourers riksförbund


http://www.atstorning.se/ - Kunskapscentrum för ätstörningar.


http://www.anbo.se/ - AnBo är en förening för dig som är anhörig eller närstående till någon med Borderline.


http://www.livlinan.org/ - För dig som är ung och lever nära någon som mår psykiskt dåligt

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

 

RSS

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se