En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Direktlänk till inlägg 9 april 2015

Sexualitet efter ett övergrepp

Av Sara Modigh - 9 april 2015 11:30

Orden sitter långt in just nu. Jag vet inte alls vad jag ska skriva eller hur jag ska få ut det. 

Jag vill verkligen skriva något men jag känner mig så tom just nu. 

Det känns rätt konstigt när man har skrivit så mycket om sina djupaste hemligheter som man varit så rädd för att prata öppet om. 

Jag tror att jag på något sätt känner mig väldigt utblottad och även "ensam" utan min hemlighet.


Allt som hände mig när jag var ung har legat djupt inom min och varit som en mörk skugga som jag lärde mig att leva med. Utan skuggan så känns det ensamt. Vet att det låter konstigt men jag tror att jag fann en trygghet i att ha min hemlighet. Eller så var det mer tryggheten att ingen kunde döma mig för mitt "sexmissbruk". För det var väl på ett sätt ett sexmissbruk jag hade. 

Inte på ett "jag älskar sex och får inte nog" sätt utan mer att jag letade efter en kick och ett sätt att fly från min ångest. 


Jag känner mig väldigt sårbar på något sätt nu när hemligheten verkligen är avslöjad men samtidigt tror jag att det är viktigt om jag ska kunna släppa det och gå vidare. 

Jag känner nu att jag inte alls kommit vidare så mycket som jag trott utan jag har bara förträngt alla känslorna och låtsats att de inte finns. 


Hade inte tänkt skriva mer om detta nu, men det känns som om det här är det enda som finns inom mig nu. Dammarna har rämnat så att säga. Så jag känner mig både helt tom och ensam , men också fylld av gamla minnen som jag har ignorerat och distraherat i flera år. 


Varje gång jag tänker på sex så påminner det om ett övergrepp jag gjort mot mig själv eller blivit utsatt för. Känslorna blir så mixade, får man verkligen gilla något som man blivit utsatt för under ett övergrepp, får man verkligen gilla något som påminner så mycket om sex som man använt som en självskada? Känner jag bara de här känslor jag har för att jag blev tvingad till sex jag inte ville ha under ett av mina förhållanden? Är jag så förstörd av det att jag är destruktiv mot mig själv utan att veta om det? 

Frågorna är många och jag har inga svar. 

Det är svårt för jag har ingen som jag kan prata med om detta. Ingen som riktigt förstår, jag själv förstår inte ens varför jag känner som jag gör.  

Att jag föll så djupt in i sex som ett självskadande har säkert mycket med just det där förhållandet där jag tvingades till sex på ett sätt som jag inte alls ville. Efteråt har jag bara sökt mig runt för destruktivt sex. Men hur vet man om det är destruktivt eller inte när man inte längre kan skilja dem åt. 


Hur vet man vad man verkligen gillar och vad man inte gillar efter att man haft ett så destruktivt sexliv. Hur påverkas sexualiteten efter det jag vart med om egentligen? 


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sara Modigh - Torsdag 19 juli 13:45

  Hon var en tillsynes vanlig tjej, alltid med ett leende på läpparna. Hon var nog lycklig en liten stund. Men med åren blev allt bara mörkare och tyngre.  Hon var deprimerad, men ville inte erkänna det, hon sa jämnt attt hon var okej. Men d...

Av Sara Modigh - Fredag 6 juli 04:02

           

Av Sara Modigh - Onsdag 27 juni 05:05

Trots att det gått över tio år påverkas jag fortfarande av det du gjorde mot mig.  Jag kan känna din tyngd över min kropp, känna dina tunga flåsande andetag mot mitt ansikte, känna den fasansfulla och lamslående skräcken du utsatte mig för. Den skr...

Av Sara Modigh - Onsdag 13 juni 01:15


Jag känner alldeles för mycket och alldeles för lite på samma gång. Jag känner mig så kluven i allt. Som om jag består av två delar som hela tiden bråkar. En del av mig är så trött att jag knappt kan fungera, men den andra delen kan inte sova för jag...

Av Sara Modigh - Onsdag 30 maj 09:00


    Wow, Mister hobbypsykolog kommer och talar om för mig vad jag bör och inte bör göra baserat på en bild på mig.    Sådant här gör mig så jäkla förbannad, alltså på riktigt. Det är så otroligt oansvarigt att säga åt sjuka människor att slu...

Om Mig


Mitt namn är Sara, jag är i tjugoårsåldern och lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att minska tabun

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se