En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Alla inlägg under maj 2014

Av Sara Modigh - 31 maj 2014 12:30

Ilskan när datorn kraschar och alla tusentals ord man skrivit bara försvinner..


Tror jag lägger bloggandet på hyllan för nu. Skiter i bloggen just nu för ärligt talat pallar jag inte.

Är ändå knappt nån som är inne och kollar eller kommenterar längre så varför slösa tid på skiten då. MORR   

Av Sara Modigh - 30 maj 2014 13:00

Jag tycker inte att psykiatrin ska vara en utomstående del i vården. Jag tycker att det ska vara som vilken annan avdelning som helst på sjukhuset.  Jag tycker inte att man ska skilja så mycket på det fysiska och det psykiska för oftast går de ju hand i hand. 

Idag hindras man från att få hjälp för somatiska sjukdomar bara för att man har en psykisk diagnos. 
Har man psykiska problem är det väldigt svårt att bli tagen på allvar. Det är väldigt många människor som inte kan förstå att man kan vara sjuk psykisk. Det finns så otroligt mycket människor som sitter och säger att det inte finns några psykiska sjukdomar utan att man bara gör sig till eller inbillar sig. Man ska bara ta sig i kragen och skärpa till sig. 

 

Jag är så vansinnigt trött på den attityden, som jag mycket tror beror på att psykiatrin är sin egna lilla gren som aldrig riktigt släppts in i vården som andra vårdenheter. 


Psykiatrin där jag växte upp låg i en byggnad en bit ifrån sjukhuset, det var lite skämmigt att behöva gå till den byggnaden. Byggnaden som såg sådär lagom utstött ut. Liksom för att visa att du passar inte in. Du får inte vara med i den stora fina byggnaden med alla andra som är sjuka.


Lite så upplever jag hela livet som psykiskt sjuk.


Man är sjuk, mår dåligt, har jättemycket problem men man klassas inte som sjuk. Det finns ingen respekt och förståelse och man blir ofta utstött och får stå ensam vid sidan av och titta på när alla andra lever sina liv. 

Det är jobbigt att vara sjuk och ständigt få kommentarer om att man bara ska skärpa till sig, få höra att man inte alls är sjuk och att den problematiken man kämpar med dygnet runt inte existerar. 

Man blir så förminskad som människa.

Tror in verkligen att människor skulle må psykiskt dåligt om det bara handlade om att "skärpa till sig" för att må bra?


Tänk om man skulle säga så till alla med fysiska åkommor.

"Du det finns inte någon diabetes, det är bara något du inbillar dig/ något som läkemedelsindustrin lurat i dig". "Men bara skärp till dig så kommer febern gå över". "Ta dig i kragen nu, om du reser dig upp från rullstolen så kommer du må så mycket bättre"...

 

I de flesta människors öron låter det ju helt galet att säga så, men ändå är det en vanlig jargong av kommentarer man ger till människor med psykiska åkommor. 

Den enda skillnaden mellan psykiska och somatiska sjukdomar är att vi ännu inte kan bevisa eller fysiskt visa vad det är som är fel när någon är psykiskt sjuk. Det finns inga blodprov eller andra fysiska saker man kan undersöka för att se och kunna bevisa sjukdomen. Men det innebär ju inte att det inte finns något.

För sanningen är ju att vi vet mer om rymden än om människans hjärna.  


Så om hundra år kanske man har upptäckt nån liten del i hjärnan där någon koppling hamlat snett och därför bidragit till att personen får psykiska problem. 

Det kommer ju fler och fler teorier om vad psykisk ohälsa beror på. Det finns studier som visar på att det kan handla om ett stört immunsystem. Hos ungefär var femte vuxen person med tvångssyndrom har man kunnat identifiera antikroppar mot hjärnvävnad, vilket tyder på att tvångssyndrom kan vara förknippat med en autoimmun process. (http://www.svd.se/kultur/understrecket/psykisk-sjukdom-under-lupp_8824574.svd)

Jag blir bara mer och mer övertygad om att det är något i hjärnan som inte fungerar riktigt korrekt och att man förr eller senare kommer hitta det. 

 

Visst har man alltid vetat att hjärnan styr allt. Men det har blivit extra tydligt nu sedan min MS-diagnos, hur otroligt stor påverkan hjärnan har på allt i kroppen och psyket. Ett litet ärr på en nerv i centrala nervsystemet och hela kroppen kan bli förändrad. Till och med hela personligheten kan förändras i samband med ett skov, även depressioner är vanliga i samband med MS. 

En annan psykisk störning vid MS är affektlabilitet, plötsliga svängningar i det känslomässiga uttrycket med gråt eller skratt som inte kan styras viljemässigt(http://www.mssallskapet.se/5psyk.pdf)

Detta är för mig ett stort bevis för att psykisk ohälsa inte är inbillning eller inte existerar, utan att det är en verklig sjukdom i hjärnan.

 

Av Sara Modigh - 29 maj 2014 13:45


Då och då poppar det upp historier om djur som blivit dåligt behandlade och/eller misshandlade, och i alla dessa fall kommer folkets reaktioner:


             

 

Liksom wow, All denna aggressivitet. Jag blir på riktigt rädd när jag läser hur brutala människor är. 

Det är mordhot och tydligt beskrivande handlingar av den tortyr som skall utföras. 


Det är inte rätt att behandla djur illa. Men det är fan inte heller rätt att sänka sig till deras nivå och bli lika brutala och vidriga.


Det finns få saker som upprör så mycket som när det kommer till djur som far illa. 
Varför är det egentligen så? 
 
I min mening finns det saker som är betydligt värre en ett misshandlat djur. 
Som till exempel massmord på sex miljoner människor!


Mänskligheten skrämmer mig som sagt ibland. Både genom människans förmåga att misshandla och döda djur och människans reaktioner och bristande respekt inför både människor och djur. 
Att ens sitta och skriva om att man vill tortera och mörda? Det är så otroligt obehagligt att den mentaliteten finns.  

Med vanlig ordning kommer också kommentarerna om psykiska sjukdomar fram. Så fort någon gjort något avskyvärt så diskuteras den psykiska hälsan.
"Det är något allvarligt psykiskt fel"
 
Kan man inte bara nöja sig med att det är en genomrutten människa?
Måste man dra in eventuell psykisk ohälsa i bilden? 
Psykisk ohälsa är inte synonymt med våldsbrott och kriminalitet är inte synonymt med psykiska diagnoser av diverse slag. 
Vi måste sluta använda psykiska sjukdomar som kraftuttryck för att beskriva hur "galna" och sjuka människor som utför hemska handlingar är. 

Vi har en alldeles snedvriden bild av psykisk ohälsa och mycket beror just på medias sätt att porträttera psykisk ohälsa. Majoriteten av artiklar som har med psykisk ohälsa att göra handlar om våldsbrott. 
Man använder psykisk ohälsa som någon slags förklaring och nöjer sig med det. 

Man stannar aldrig upp och frågar sig, är personen sjuk på riktigt och i så fall vad har det för relevans i de här brottet?

Sanningen är att ytterst få personer begår brott enbart för att de är psykiskt sjuka. Oftast finns det fler bakomliggande orsaker som leder till brott än att bara vara psykiskt sjuk. Några av de sakerna är exempelvis kön, ålder, missbruk, hemlöshet och att tidigare varit utsatt för brott. Finner man bara en eller få av dessa faktorer så ligger brottsprevalensen nere på 2 procent, det vill säga samma som hos personer som inte är psykiskt sjuka. Men ju fler av dessa svåra förhållanden man är drabbad av desto större risk finns det för att utveckla ett kriminellt beteende. (källa)


Istället för att reagera med denna ilska och aggressivitet mot personer som beter sig avskyvärt, varför inte föregå med gott exempel? Sluta upp att sprida fördomar och okunskap. Reagera mera när någon drar in psykisk ohälsa i diskussioner för att få det att låta hemskare. 
Psykiska diagnoser är inte förklaringar eller kraftuttryck att använda för att bevisa din synpunkt på hur hemsk någon eller något är!

Av Sara Modigh - 28 maj 2014 13:15

     
Idag , den 28 maj är det den internationella MS dagen.
I Sverige finns det cirka 17 500 personer som lever med MS. Det är huvudsakligen personer i 20-45-årsåldern som insjuknar och kvinnor drabbas drygt två gånger så ofta som män av sjukdomen.

Multipel skleros (MS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar hjärna och ryggmärg, dvs. det centrala nervsystemet(CNS).

MS är en så kallad autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper CNS och bildar inflammationshärdar. Alla dessa processer leder till att impulserna i nervbanorna inte kan spridas på ett normalt sätt. De olika neurologiska symtomen och funktionsnedsättningarna vid multipel skleros beror på omfattningen av MS-placken och var de sitter.

I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga människor.
Det finns i dag inget botemedel mot MS, men det finns bromsmediciner för den vanligaste typen av MS så kallad skovvist förlöpande MS.

Efter cirka 10-15 års sjukdom uppträder behov av gånghjälpmedel hos hälften av fallen, och behovet av rullstol är vanligt efter 25 års sjukdom.

Cirka 80% av alla personer med MS upplever värmeintolerans som kan ge en tillfällig försämring av symptom och en ökad uttröttbarhet s.k fatigue. Studier visar att användandet av kylväst och kylkeps förbättrar förmågan att utföra vardagliga aktiviteter och att vistas i varma miljöer.

Det finns i dag tack vara forskning bromsmedicin för skovvist förlöpande MS, Men tråkigt nog finns det andra sorters MS där det inte finns några mediciner som bromsar sjukdomsförloppet en av den är en så kallad sekundär progressiv multipel skleros (SPMS). 

Många med skovvis förlöpande MS utvecklar med tiden så kallad sekundärprogressiv MS. I denna fas minskar det inflammatoriska inslaget i sjukdomen, vilket ger färre skov. Symtomen kommer i stället mer smygande och med successivt tilltagande funktionsnedsättning. Man räknar med att utan behandling går 75-80% in i en sekundärprogressiv MS. Men man tror att man kan skjuta upp förloppet genom att snabbt sätta in bromsmediciner. Man tror också att det kommer vara färre som går in i den andra fasen om man ger behandling tidigt i sjukdomen samt att den andra fasen kan bli mildare om man stått på medicinering länge och på så sätt minskat skadorna i CNS.


Det behövs alltid mer pengar till forskning för att hitta bättre mediciner, bättre hjälpmedel och ge en bättre vardag med bra rehabilitering. Därför har jag skapat en insamling till Neuroförbundet.
Genom att skänka pengar till forskning om MS, kan du hjälpa många. 
  



http://saramodigh.bloggplatsen.se/2014/03/07/10584358-mina-skov-ett-ar-med-multipel-skleros/

Av Sara Modigh - 26 maj 2014 11:15

Igår hade jag en lång dag. 

Började med att jag och Jakob gick på tipspromenad med pappa, Ingela, Samuel, Elias och farfar. 

Jag tycker det är väldigt trevligt faktiskt. Speciellt efter som småpojkarna är med så man går långsamt så mina ms-vingliga ben orkar med. 

   

Det är skönt att komma ut lite så vi har börjat gå tipspromenad varje söndag som vädret tillåter. 

När vi gått vår promenad brukar vi avsluta med våffelfika.  

Men igår var vi inte färdiga där utan vi brummade iväg och plockade blommor att lägga på mammas grav eftersom det var morsdag i går.

  Jag saknar verkligen mamma och vissa dagar gör ondare än andra och just en dag som morsdag är alltid jobbig. 

Sen är det lite svårt för i bland bara drabbas man av en sådan otrolig smärta och saknad helt utan förvarning. Som för några dagar sedan då vi tittade på Prideparaden och Friskis och Svettis var med i tåget. Min mamma tränade ju alltid där och när jag såg alla rödklädda tränande/dansande människor så såg jag så tydligt min mamma framför mig. Hon hade kunnat vara där mitt i bland dem, och helt omedvetet började min blick söka av alla människor i jakten efter att se min mamma. Men hon var inte där och det gjorde så ont. 

Just där och då var ett sådant tillfälle där jag inte väntade mig att saknaden skulle slå så hårt.

Jag stod där och grät för mig själv utan att någon såg.
 

Tillbaks till gårdagen. Efter att vi lämnat blommorna hos mamma åkte vi hem, bytte kläder och for iväg på kalas hos farmor och farfar. Vi stannade där och fikade en stund men det var så varmt så kunde inte stanna jättelänge. Vi åkte vidare hem till Jakobs föräldrar och lämnade lite blommor till Jakobs mamma också. Så satt vi där och pratade ett tag innan vi var tvungna att åka och handla och sen hem för att laga mat.

 

Jag överdriver inte när jag säger att jag är mör i kroppen idag. 

Men jag hade väldigt kul igår. Jag är väldigt glad över att jag klarar så otroligt mycket saker nu, som jag inte klarat innan. Ångesten finns där. Men den är inte lika stark som förr och framför allt har den inte mig i ett lika fast grepp. 

Jag vågar trotsa ångesten mer och mer, och jag har mycket bättre självförtroende än jag någonsin haft tidigare när det kommer till att göra ångestladdade saker. 

Av Sara Modigh - 25 maj 2014 16:00

    

Har du haft någon kontakt med soc? Eventuellt flyttat till ett familjehem?


När jag gick på högstadiet hade jag kontakt med Soc. Minns inte mycket av det mer än att de satt med i ett hörn under möten med skolan.
Jag har aldrig bott i ett familjehem även om det kanske kunde ha varit bra.
Jag fick också gå på någon ungdomsbehandling som verkligen förstörde mycket för mig. Kände inte att de lyssnade eller förstod och jag tvingades ut i situationer som jag var rädd för vilket ledde till traumatiska upplevelser i en redan svår situation. Jag kan än i dag inte gå nära en busshållplats utan att få panikångest. Det spelar ingen roll om jag ska åka med bussen eller inte ångesten kommer så fort jag går förbi eller är nära.



Vilka diagnoser lider du av? Främst de psykiska då.


Jag är diagnostiserad Asperger, ADD, Generaliserat ångestsyndrom med panikångest och atypisk depression. 



Hur gör du när du ska bada? Skiter du i andras blickar eller badar du inte ute?

En väldigt bra fråga. Förr tyckte jag att det var hemskt att gå ut och jag skämdes väldigt mycket över mina ärr. Men i dag har jag lärt mig att hantera blickar och sanningen är att en glad skrattande trevlig ung kvinna som badar inte får så värst mycket blickar på sina ärr. Ett leende, en självsäkerhet och trevlig attityd kan dölja mycket. Personer i min omgivning har vid flera tillfällen sagt att de inte tänker på att jag har ärr och att det är lätt att missa i och med att jag är så pass självsäker och alltid har ett leende och är snäll och trevlig mot alla runt omkring mig. 
Självklart händer det då och då att någon stirrar oförskämt mycket, dock hände detta oftare förr. Men då har jag helt enkelt vänt ryggen till och ignorerat eller stirrat tillbaka. 




Har du upplevt att folk dömt dig efter dina ärr eller något liknande? 

Oja, det har funnits många dömande blickar. Mina ärr har ju inneburit att folk kunnat se att jag inte mår psykiskt väl och det har bland annat lett till att jag t.ex inte fått hjälp när jag varit sjuk för att vårdcentralen anser att allt är psykiskt.  

Av Sara Modigh - 23 maj 2014 19:37

De senaste dagarna har det verkligen varit väldig sommarvärme. Igår var det trettio grader ute..
Det har funkat rätt bra ändå. Håller man sig bara borta från den värsta solen så är det faktiskt skönt att det är sommar och varmt. 
Dock inte lika kul när man är inne. Det är så torr kvav luft inne och 25-26 grader varmt. Jag säger bara tack till den som uppfann ACn. Utan den hade jag aldrig kunnat sova :P
 
Idag har vi vart ute med Ghost och suttit ute i gräset och pratat med grannar. Det har vart jättetrevligt. 
Jag har också sytt om ett par byxor till shorts för jag hade inga efter som jag krympt ur alla kläder. Men har i alla fall beställt lite sommar klänningar nu , så nu hoppas jag att det fortsätter vara varmt :P


Idag är bilen på lagning för sjuttioelfte gången. Skulle byta katalysatorn och då visade det sig att en grej man hänger skiten på var trasig så nu är det ytterligare en till grej som måste fixas. 
Vi har verkligen maximal otur när det kommer till bilar. Först hade vi en Volvo. Den funkade i princip felfritt tills den en dag bara stendog och inte gick att få igång igen. 
Då köpte vi en begagnad Ford från en bilförsäljare. och det var ju allt annat än ett lyckat köp. 
Jakob påpekade att handbromsen inte tog och bilförsäljaren tycket jo jo kolla vad bra den är. (och hade förmodligen foten på bromspedalen för att få bilen att stå still i backen). Vi köpte bilen och en vecka senare när det blev varmt så fungerade inte ACn överhuvudtaget. Det kom bara fram mer och mer fel och vi blev tillslut tvungna att häva köpet. Då köpte vi istället den bilen vi har nu och det är ju grej efter grej efter grej som går sönder. Har snart lagt 20000 på att laga bilen. Och gissa vad? ACn funkar inte i denna bilen heller!

Jag blir tokig på all skit.

Får väl köpa en helikopter i stället ;) 


Nä, men jag är verkligen beroende av att ha en bil för min hälsa. Jag mår inte bra av att vara fast i min lägenhet utan att kunna ta mig någonstans. Jag behöver komma ut. 

Jaja, för att prata om något roligare så ska jag och Jakob inviga sommaren med att grilla nu. 

Det ska bli trevligt. Vi grillade ju ingenting förra sommaren eftersom jag var så sjuk då. 
Jag är så glad att jag mår så mycket bättre nu, och jag hoppas verkligen att det håller i sig. Jag har ju inte haft något tydligt skov sen november/december där när jag fick mitt yrsel skov. Så jag hoppas verkligen att Tysabri bromsar upp ordentligt så jag slipper ha så hemska skov och så många som jag hade förra året. 

Av Sara Modigh - 22 maj 2014 11:30

De senaste dagarna har jag inte mått särskilt bra. Jag har ingen ork, ingen vilja och ingen lust till någon ting. Känner hur jag allt oftare bara sitter och stirrar in i en väg för att jag inte orkar ta tag i något, jag orkar inte göra något. 
Bara tanken på att resa mig upp och göra någonting känns jobbig. 
Jag vaknar men tvingar mig själv att sova längre för tanken på att gå upp är alldeles för jobbig.
Vet inte riktigt varför, men jag känner mig nedstämd.

Det som är otäckast är att tankar på att skada mig och till och med ta mitt liv har börjat komma fram igen. Ibland känns det som om det bara vore bättre att avsluta allt. Men samtidigt är det ju inget som jag egentligen vill.

Jag känner mig ensam och ledsen. 

Om Mig


Mitt namn är Sara, jag är i tjugoårsåldern och lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att minska tabun

Fråga mig

119 besvarade frågor

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Instagram

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se