En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Direktlänk till inlägg 22 december 2016

Jag äger min kropp!

Av Sara Modigh - 22 december 2016 10:30

 


Åsikter hit och åsikter dit. Alla har vi dem och alla har vi rätt att ha dem.
Men ibland kan jag tycka att vissa människor tar sina åsikter för långt.
De förstår inte att deras åsikt inte alltid är relevant, och de förstår inte heller att de inte alltid har rätten att hävda sin personliga åsikt. Alla har självklart rätten att ha sin personliga åsikt om precis allt,

men det betyder inte att man har rätten att gå runt och sprida sina åsikter hur som helst.
En sådan åsikt man inte har rätt att hävda är hur någon annan "ska" se ut. Ingen har rätten att försöka bestämma över en annan människas utseende och framför allt inte en total främlings kropp.
När man försöker tvinga på sina egna ideal på någon annan kränker man den individens rätt att bestämma över sitt eget liv. För när man talar om för någon att den inte får se ut på ett visst sätt, så är det att säga att den personen inte får bestämma över sin egen kropp, vilket jag tycker är väldigt konstig och faktiskt rent av obehagligt. 



För så som jag ser det så är det bara jag som bestämmer vad jag ska eller inte ska ha på mig.
Det är bara jag som bestämmer om jag vill gå ner i vikt eller ej och det är bara jag själv som bestämmer över mitt eget kroppshår. Ingen annan har med mitt utseende att göra!

Det är min kropp, det är jag som äger den. Inte du!


Men när det kommer till kvinnokroppen är det många som

vill lägga sig i, speciellt när det kommer till kroppshåret.

Jag förstår verkligen inte hur det kan finns så otroligt många

människor som får för sig att det är deras rätt att berätta

för mig och alla andra kvinnor hur äckligt det är, hur fult det är, att vi är totalt osexiga med hår och att vi ska raka oss för att bli accepterade. 


Jag har blivit kallad allt från man till apa,

bara för att jag har hår på benen. 

Men är det verkligen så mycket att gnälla över?

Det är några hårstrån som växer på min kropp.

Hårstrån som växer på alla vuxna människors kroppar och de växer där av en anledning. 


Hur skiljer sig egentligen håret vi har på benen och armarna från det hår vi har på huvudet? Hur skiljer sig kvinnors kroppshår från mäns kroppsbehåring? 

För dessa tycks ju inte betraktas som något vidrigt som måste bort till varje pris.

Varför är ögonfransar okej, men hår i armhålorna är det inte? Båda fyller ju en funktion. 

Ögonfransarna hjälper till att hålla skräp borta från ögonen och håret vi har under armarna hjälper till att minska friktion, samt leder bort svett från huden och sprider även feromoner. 


Varför är ögonbryn okej, men hår på benen är det inte? 

Hur kommer det sig att det är okej att spara ut långt hår på    huvudet,  men när det kommer till en kvinnas underliv så är det inte inte okej längre? 


Allt vårt hår har en funktion och ett syfte, en av funktionerna av håret på vårt huvud är till exempel att skydda mot solens strålar. Våra ögonbryn ger skydd genom att hålla våra ögon skyddade från svett och regn. Håret på våra ben och armar hjälper oss att reglera vår kroppstemperatur och håret som växer mellan benen finns där för att hålla smuts och bakterier borta från underlivet samt hjälper till att    lufta. Att ta bort håret handlar egentligen enbart om estetik, för att vara hårlös är ingenting som vi gynnas av mer än att vi fått lära oss att håret (på vissa ställen och vissa kroppar) är fult och äckligt,

och att det då är önskvärt att vara utan håret. 


Många hävdar att det handlar om hygien, att det är ohygieniskt att inte raka sig. Men det är snarare tvärtom. När man rakar sig skadar man det översta hudlagret, vilket ger dåliga bakterier en bättre grund att fastna i. Många verkar även anta att människor, eller snarare kvinnor kanske, som inte rakar sig inte heller tvättar sig. Men så är ju inte fallet. Jag har tillgång till dusch och vet hur man använder den även om jag inte rakar bort varenda hårstrå på min kropp när jag är där inne.

Det ja funderar mest på är väl hur det kan vara så accepterat att försöka bestämma över en annan människas kroppshår. Jag skulle aldrig säga till någon att den INTE får raka sig, så varför ska folk få säga till mig att jag MÅSTE raka mig? 


Hur kommer det sig att det är helt socialt accepterat att kalla orakade kvinnor för apor eller män?

Att säga att vi inte är riktiga kvinnor om vi inte rakar bort det naturliga hår som

varenda vuxen kvinna har. 


Jag visste inte att min vagina kom med en regelbok jag var tvungen att följa för att klassas som kvinna!

 
 
Ingen bild

HC

23 december 2016 18:27

bättre orakad. Men det är ju samma som när folk skriver att storleken inte har betydelse fast de flesta ljuger ju när det säger det

Sara Modigh

23 december 2016 23:09

Alla har rätt till en åsikt, men är den inte efterfrågad behöver man inte nödvändigtvis ge den.

Sen det där med storlek och betydelse så är det många som tror att stort = med bättre, och vägrar tro på annat hur många gånger man säger att det inte spelar någon roll om det är 7 cm eller 27 cm. Det är liksom inte det som räkas.

 
Cecilia Johansson

Cecilia Johansson

1 januari 2017 14:55

Det där var ett bra inlägg. Folk får gärna ha sina åsikter om saker o ting, men de behöver faktiskt inte vräka ur sig dem, om de är kränkande. Då är det bättre att man är tyst.
Kroppshåret finns av en anledning, som du skriver, och det är upp till var och en vad man gör med det.

http://www.ceciliajohansson.nu

Sara Modigh

4 januari 2017 17:09

Tack ska du ha :)
Jag tycker också att alla får ha precis vilka åsikter som helst, men att de kan hålla dem för sig själva när det gäller hur andra människor väljer att leva sina liv :)

 
Malin Sadeghi

Malin Sadeghi

3 januari 2017 09:27

Håller med dig till 100%. Stod själv och funderade på detta förra veckan i duschen när jag insåg att mina ben var klädda i päls. För vem ska jag raka dem? Min man bryr sig inte. Jag bryr mig inte. Så varför ska andra bry sig? Självklart finns det även orimliga kroppsideal för män, men vi kvinnor förväntas vara någon vi inte är. Bort med hår. Strumpbyxor är ett måste så att benen ser extra lena, jämna, bruna och perfekta ut. Jag fattar inte! Om benen tar en fram, så är de väl helt perfekta? Varför ska de framställas som något de inte är? Jag har inte bruna ben. Inte ens på sommaren. Men jag vägrar bära strumpbyxor. De har skavanker och ärr, men det är inget jag ska behöva dölja, för att behöva visa upp dem!

http://www.organizeramera.se

Sara Modigh

5 januari 2017 18:28

Ja men precis så!
Det är så trist att vi förväntas leva in i något ideal oavsett om vi vill det eller inte.

 
Tommy Vaara

Tommy Vaara

6 januari 2017 22:28

Tycker alla skall göra som dom vill, jag har inget emot om tjejen är orakad, sen måste jag bara säga du är så underbart vacker med dina kurvor så avis på din kille, vilken tjej han har

http://Helgon

 
Ingen bild

Peter

16 januari 2017 17:21

Underbart vacker och kvinnligt med hår. Fortsätt med det. Tummen upp!

 
Cecilia Johansson

Cecilia Johansson

16 mars 2017 20:21

Människor vill överlag tycka och tänka om vad andra ska ha på sig, hur de ska se ut och vad man SKA stoppa i sig.

Orkar man inte raka benen så går det lätt att dölja med ett par byxor. =) och raka sig vid ett senare tillfälle om man vill. ;)

http://www.ceciliajohansson.nu

Sara Modigh

16 mars 2017 20:48

Eller så låter man bli att kommentera andra människors kroppar så att de slipper känna att de måste gömma sina orakade ben tills dess att de rakat sig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sara Modigh - Torsdag 19 juli 13:45

  Hon var en tillsynes vanlig tjej, alltid med ett leende på läpparna. Hon var nog lycklig en liten stund. Men med åren blev allt bara mörkare och tyngre.  Hon var deprimerad, men ville inte erkänna det, hon sa jämnt attt hon var okej. Men d...

Av Sara Modigh - Fredag 6 juli 04:02

           

Av Sara Modigh - Onsdag 27 juni 05:05

Trots att det gått över tio år påverkas jag fortfarande av det du gjorde mot mig.  Jag kan känna din tyngd över min kropp, känna dina tunga flåsande andetag mot mitt ansikte, känna den fasansfulla och lamslående skräcken du utsatte mig för. Den skr...

Av Sara Modigh - Onsdag 13 juni 01:15


Jag känner alldeles för mycket och alldeles för lite på samma gång. Jag känner mig så kluven i allt. Som om jag består av två delar som hela tiden bråkar. En del av mig är så trött att jag knappt kan fungera, men den andra delen kan inte sova för jag...

Av Sara Modigh - Onsdag 30 maj 09:00


    Wow, Mister hobbypsykolog kommer och talar om för mig vad jag bör och inte bör göra baserat på en bild på mig.    Sådant här gör mig så jäkla förbannad, alltså på riktigt. Det är så otroligt oansvarigt att säga åt sjuka människor att slu...

Om Mig


Mitt namn är Sara, jag är i tjugoårsåldern och lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att minska tabun

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se