En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Direktlänk till inlägg 8 augusti 2013

Mamma är död

Av Sara Modigh - 8 augusti 2013 01:26

Jag saknar mamma så otroligt mycket. Vissa dagar känns nästan omöjliga, hur orkar man fortsätta kämpa när inte mamma finns kvar? 

Hur vänjer man sig vid ett liv där en stor del saknas?


    


Vissa stunder bara slås man av tanken "Mamma är död"

Även fast det gått ett år kan jag ändå inte förstå att hon är borta. Jag blir fortfarande chockad när tanken "mamma är död" ekar i mitt huvud. 


Jag slogs just av en sådan tanke och jag blir helt iskall i magen.


För ett år sedan hade hon precis dött. För ett år sedan satt vi hos mormor och planerade min mammas begravning.  Vad vi skulle skriva i tidningen, vilken bild vi skulle ha över texten. vilken gravplats, vilken kyrka, Vilka blommor vi ville ha, viken kista ska det vara. vilken ingångsmusik, vilken utgångsmusik.  vilken präst och vilka psalmer. Ville vi ha bild på mamma vid kistan och vilken bild det skulle vara. 


Såhär i efterhand är det svårt att förstå hur vi lyckades få ihop något alls i den chocken som vi befann oss i. 



Vi fick i alla fall ihop en fin begravning tillslut.


Ungefär en månad efter att hon gick bort hade vi begravningsgudstjänsten och dagen efter att hon skulle fyllt 44 år så urnsattes hon på Huskvarna kyrkogård. På en fin liten stenhög sitter en liten skylt med min mammas namn för att visa att nu har hon äntligen fått komma till den sista vilans plats. 




 
 
Ingen bild

Jakob

8 augusti 2013 11:03

Fint skrivet, Älskar dej så mycket! Pussar!

Sara Modigh

8 augusti 2013 15:10

Jag älskar dig med

 
Ingen bild

Matilda

8 augusti 2013 12:25

jo, jag känner detsamma.

jag minns knappt något av det som hände månaderna efter.. känns mer som om det var en mardröm.

Sara Modigh

8 augusti 2013 15:09

Precis så känner jag med!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sara Modigh - Söndag 19 aug 07:45

Varför försätter jag mig själv i destruktiva situationer? Varför söker jag mig till förövare för att återuppleva mina trauman? Vad vinner jag på att låta mig utnyttjas om och om igen?  Varför söker jag tröst i situationer som inte alls ger tröst. V...

Av Sara Modigh - Torsdag 19 juli 13:45

  Hon var en tillsynes vanlig tjej, alltid med ett leende på läpparna. Hon var nog lycklig en liten stund. Men med åren blev allt bara mörkare och tyngre.  Hon var deprimerad, men ville inte erkänna det, hon sa jämnt attt hon var okej. Men d...

Av Sara Modigh - Fredag 6 juli 04:02

           

Av Sara Modigh - Onsdag 27 juni 05:05

Trots att det gått över tio år påverkas jag fortfarande av det du gjorde mot mig.  Jag kan känna din tyngd över min kropp, känna dina tunga flåsande andetag mot mitt ansikte, känna den fasansfulla och lamslående skräcken du utsatte mig för. Den skr...

Av Sara Modigh - Onsdag 13 juni 01:15


Jag känner alldeles för mycket och alldeles för lite på samma gång. Jag känner mig så kluven i allt. Som om jag består av två delar som hela tiden bråkar. En del av mig är så trött att jag knappt kan fungera, men den andra delen kan inte sova för jag...

Om Mig


Mitt namn är Sara, jag är i tjugoårsåldern och lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att minska tabun

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se