Direktlänk till inlägg 30 augusti 2013
Det känns som att jag har tappat kontakten med mig själv. Jag är ur balans och måendet går utför.
Jag är stressad och orolig ena stunden och helt apatisk i nästa. Jag har ambivalenta känslor kring det mesta och vet knappt ut eller in.
Vet inte riktigt vad jag ska göra.
Jag är trött, mer än trött. Jag är helt orkeslös och hela kroppen värker.
Speciellt käkarna och huvudet gör ont. På nätterna kan jag inte sova för det gör så ont i mina käkar.
Jag förstår inte varför. Jag spänner mig inte mer än vanligt, jag sitter inte och pressar eller gnisslar tänder så som jag gjort förut, visst kanske gör det i sömnen, men då borde väl smärtan vara värst på morgonen?
Jag försöker att ta det lugnt och slappna av för att samla kraft och energi, men det känns som om jag vore ett badkar med proppen ur. Så så fort energin rinner in i mig åker den ut igen.
Jag får ta en dag i taget helt enkelt.
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se