Direktlänk till inlägg 31 augusti 2013
Nu har jag varit dum, har faktiskt lite dåligt samvete.
Jag har skickat ut samma kommentarer till flera bloggar. Jag har aldrig någonsin gjort såhär förut just av den anledningen att jag tycker det känns lite fräckt och "hej kom och titta på mig".
Men nu har jag alltså skickat ett sådant meddelande:
"Hejsan, Din blogg har kommit upp i en sökning efter bloggar förknippade med psykisk ohälsa vilket får mig att anta att psykisk ohälsa är något som du skriver om regelbundet i din blogg. Jag driver själv en blogg om psykisk ohälsa och har i min blogg startat upp ett projekt för att få fler människor att prata öppet om sina erfarenheter med psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa är fortfarande ett tabubelagt ämne med många fördomar.
Genom att bryta tabun kan vi öka kunskap och där med även minska fördomar. Vill du vara med i eller veta mer om mitt projekt ”Modiga Människor” Skriv ett mail till Polyhymnia__@hotmail.com
Mvh Sara Modigh"
Så om enda anledningen till att du är här är för att du är arg över ett reklam/spam meddelande så ber jag så hemskt mycket om ursäkt. Men detta var ett försök att nå ut till fler bloggare som bloggar om psykisk ohälsa.
Jag tycker själv att det är jätteviktigt att fler människor visar att de är öppna för att prata om psykisk ohälsa. Ju mer man pratar om de desto mer normalt blir det. Så vill du prata om de i min blogg hör av dig. Det kan vara allt ifrån en egen berättelse, konst som representerar psykisk ohälsa till dikter eller din syn på vad psykisk ohälsa är. Alla röster är värda så otroligt mycket i kampen mot tabun.
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se