Jag tror att vi alla har några sådana där komplimanger som man blir extra glad av. För mig handlar det mycket om mina texter. 

Det som värmer mig allra mest och som gör mig gladast är när någon säger att jag skriver på ett fängslande vis, att de blir inspirerade av mina texter, att jag är bra på att formulera mig eller när människor tar sig tid att uppskatta det hårda arbete jag lägger på mina texter. 

Att skriva har för mig verkligen varit en räddning, även om det var trögt och stappligt i början. Men jag har utvecklats något enormt i mitt skrivande. 

MÅNDAGEN DEN 22:E FEBRUARI 2010

Svar på tal!

ofta är de folk som skriver dom mest korkade saker till mej efter som jag är öppen med att jag har psykiska problem..


Som igår kväll. en liten kille..i yngre tonåren som antagligen inte vet någonting som hellst om psykiska sjukdommar eller hur de är att leva med psykiskohälsa skrev detta till mej..


"jävla äckel :( -.- wemo..röövschlikare,ja jag glor!!! på dig töönnt, skärp dig var glad att du e svensk o inte ett jävla gatubarn i nått u-land, skam för fosterlandet HORA!"

var ligger logiken i detta medelande??

är man en rövslickare för att man har ett psykisktproblem som har resulterat i ett självskademissbruk??
Vems röv e de jag slickar ??
rövslikare är man väl om man försöker smöra för någon som är högt uppsatt??

och wemo?? jag verken är eller vill bli emo.. jag lyssnar på väldigt blandad musik och jag kan inte säga att jag vill bli en som bara bara lyssnar på emo..
och tönt? haha vem är de igentligen som är töntig? jag som har råkat drabbas av en sjukdom som jag kämpar för att bli frisk från eller den lilla skit ungen som tror att han är nått för att han är så "tuff" 
och de bästa av allt.. Hora, varför skulle jag sälja sex bara för att jag har psykiskaproblem?

Serriöst den där ungen behöver ett lexikon och ett par extra år i skolan..


Och sen till biten "skärp dig var glad att du e svensk o inte ett jävla gatubarn i nått u-land, skam för fosterlandet "

Självklart är jag väll glad att jag inte bor på gatan. Men de är två olika saker. Du skulle kunna säga exakt samma sak till en canser sjuk "var glad att du inte bor på gatan". 
varför änns jämföra 2 så olika saker? Klart man mår dåligt om man är så utsatt som ett barn i en sådan situation är.
men psykiska sjukdommar är åxo alvarliga.
Och att jag skulle vara skam för fosterlandet?? 
De är ju ändå "fosterlandet" som har misslykats med att behandla psykiskt sjuka..
Hade detta fosterlandet kunnat erbjuda vettig hjälp när jag var liten hade kanske min sjukdom kunnats stoppas i tid innan den bröt ut å tog kontrollen över mitt liv. hade jag fått behandling direkt hade jag kanske aldrig behövt ta till självskadandet som behandling i stället..

Detta är ett inlägg från min första blogg och jag slås över hur mycket mitt skrivande har förändrats.

Jag vet inte om det är för att det är jag som skrivit och vet vilka känslor som fanns bakom orden..

Men jag kan verkligen se hur mycket ilska, ångest och frustration som finns i texterna. 

Mitt mående lyser verkligen igenom i mina texter.

Men det är inte bara det som har förändrats. Jag har alltid haft väldigt svårt för stavning och grammatik. Jag har alltid funderat på om jag lider av någon form av dyslexi. Men jag tror att det verkligen har gynnat mig att våga skriva offentligt. Tittar man på de texter jag skriver i dag och dem som jag skrev i början så har felstavningarna minskat ordentligt. Jag har fortfarande vissa problem. Men får inte alls lika mycket kritik för hur dåligt jag stavar och hur sämst min grammatik är längre. Så när jag nu också får komplimanger för mina texter så betyder det jättemycket för mig, speciellt eftersom jag haft så stora svårigheter med att skriva. 

Jag fick ofta väldigt elaka kommentarer om hur jag skrev eftersom jag stavade så dåligt och det har gett mig en osäkerhet som hänger med än i dag. Man jag är så glad att jag inte lät mig tystas ner av alla dessa elaka kommentarer, för skrivandet har varit min räddning ut ur självskadebeteenden och svår ångest och depression. 

Tänk på det nästa gång ni funderar på att reta/kommentera någon annans felstavningar.

 

Annie

5 mars 2014 16:16

Jag tycker att det är så otroligt onödigt att kommentera i nån annans blogg om felstavning. Vad spelar det för roll? jag har nog antagligen ändå förstått inlägget hyfsat, eller ....
Känns lite som att den personen tycker sig vara en bättre människa då, eller? .. Förstår verkligen inte poängen med en sån kommentar överhuvudtaget. Varför ens kommentera om nåt sånt?

Bra att du fortsatte skriva, trots att du fick så mycket negativt!
Bra att du inte lät dig tystas av det ... Starkt gjort!

http://Lifebyannie.bloggplatsen.se

Sara Modigh

5 mars 2014 16:21

Tack så mycket. Jag har fortfarande mycket osäkerhet i mitt skrivande just för alla negativa saker jag fått höra. Det är ju så tråkigt när folk klagar på sådant. För man brukar ju förstå texter även om ord är felstavade eller grammatiken inte är helt korrekt. Tycker också att det är grymt onödigt att klaga på sådant.

 

Ida

5 mars 2014 20:14

Väldigt omoget! Förstår inte varför folk beter sig så illa. om man ogillar det nån skriver kan man strunta i att kommentera tycker jag! kram

http://lilla-pys.bloggplatsen.se

Sara Modigh

5 mars 2014 22:13

Jaa. Väldigt tråkigt med människor som trycker ner andra för att själva känna sig bättre.

 

Carmen

5 mars 2014 21:41

Jag håller med föregående kommentar och dig Sara! Tyvärr är negativa kommentarer en stor anledning till att jag inte vågar skaffa blogg.
Så stor credit till dig Sara! Fortsätt skriva så länge du tycker det är kul och meningsfullt. Du inspirerar! Tack för denna blogg! :)

Sara Modigh

5 mars 2014 22:13

Tack själv :)

 

Jakob

6 mars 2014 15:09

Sen är det inte bara ditt skrivande som har utvecklats! Och även om det är fler stavfel i texten från 2010 så hade du redan där väldigt bra tankar och vilja att förmedla! Du är underbar!

Sara Modigh

6 mars 2014 16:00

Ja det stämmer nog :) Jag har alltid haft nån drivkraft inom mig, en vilja att få andra att förstå. Antagligen för att jag växte upp utan förståelse från någon.

Du är underbar du med!

 

Ruth

6 mars 2014 16:19

Sara, det du skriver är jätteviktigt! Det sätt du skriver det på är fantastiskt, du är jätteduktig på att uttrycka dej. En del kommentarer du fått är helt vidriga, starkt av dej att fortsätta trots elaka ord. Men du får mycket cred också, och det förtjänar du! Kram

Sara Modigh

6 mars 2014 18:08

Jaa, Jag är jätteglad över alla fina kommentarer jag får. Det känns så bra att det har gått från att vara mestadels negativt till mestadels positiva kommentarer. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...