En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Direktlänk till inlägg 17 september 2015

Grattis mamma

Av Sara Modigh - 17 september 2015 17:15

Jag tänkte ta en liten paus i bloggserien idag men i morgon fortsätter det igen. Anledningen till att jag tänkte ta en ledig idag är för att det är min mammas födelsedag idag och jag tänkte därför ägna ett blogginlägg till henne. 


Min mamma skulle ha fyllt 47 år idag om hon fortfarande hade levt.

Jag sitter och funderar lite på hur det hade varit om hon fortfarande var i livet, hade vi suttit hemma hos henne på Frejagatan och fikat tillsammans med familjen? Hade vi sjungit "ja må hon leva uti hundrade år" och förväntat oss att det var så det skulle vara? Förväntat oss att hon skulle leva tills hon var hundra. För några år sen trodde jag nog det. 

Hennes mormor blev ju strax över nittio år, så på något vis förväntade jag mig nog lite att mamma också skulle bli det. 

Ingen av oss väntade oss att hon skulle gå bort strax innan sin fyrtiofyraårsdag i alla fall.  


Det är så svårt att greppa att mamma kunde försvinna sådär plötsligt. Det är så svårt att förstå hur hon som var så ung kunde dö i sömnen bara sådär. Svårt att fatta hur hon inte kunde förstå att hon var så sjuk att hon var döende? 

Man tror ju att när man är så sjuk att man är millimeter från att dö så måste man ju känna det?

Eller?

Det är otäckt att tänka på det. För det finns ju bara två svar och båda svaren är ju fruktansvärda.

Antingen så visste hon och gjorde inget åt det eller så visste hon inte och fick inte ens en chans att försöka. Det skulle ju kunna betyda att vem som helst i min närhet är döende just nu utan att veta om det, och det är fruktansvärt obehagligt att tänka på. 



Mamma finns i mina tankar varje dag,men såhär kring årsdagar så som årsdagen för hennes bortgång eller födelsedagar, jul, nyår, påsk och allt sådant som man brukade fira med henne så känns det särskilt jobbigt.

För det där tomrummet som hon lämnat efter sig blir så extra tydligt och saknaden och tankarna på mamma kommer upp mycket mer när man vet att hon borde varit med. 


Jag önskar verkligen att jag kunde få träffa henne igen, se henne framför mig, höra hennes röst, känna hennes doft och kunna krama henne hårt och länge. 

Men det går inte. Istället får jag nöja mig med att gå till en grav och lämna lite blommor.

 

Detta är den fjärde födelsedagen som hon skulle haft men aldrig fick. Det är så orättvist så orden inte räcker till för att uttrycka det.




Men jag vill ändå säga, Grattis på födelsedagen mamma, jag älskar dig!

Jag hoppas att du sitter uppe på ett moln och kan se ner på alla dina barn och glädjas åt hur långt vi alla kommit i livet. 

Jag vet att du hade varit så stolt om du fortfarande varit med oss. 



 
 
Micke

Micke

17 september 2015 21:06

Jag tror att din mamma är med dig varje dag och uppskattar att du tänker på henne särskilt en dag som denna. Mina kondoleanser.

/M

http://Zeunertz.bloggplatsen.se

Sara Modigh

17 september 2015 21:28

Tack ska du ha :)

 
tremissar

tremissar

18 september 2015 10:49

Hej sara!
Så tråkigt med din mamma.Det finns inte ord för vad man känner. Min mamma blev 99 år men jag saknar fortfarande henne och min sambo som gick bort 2005. Jag tänkte lilla du så jobbigt du har med allt. Tur att du har din Jakob. Jag hoppas på bättring för dig. Har du något djur? Jag har tre katter Saffran, Lakrits och Vanilj. De ger mig mycket glädje. Hälsningar från Bloggtanten 81 år.

http://Inger Nilsson

Sara Modigh

18 september 2015 12:23

Hej Inger, trots att jag har det jobbigt så har jag ju även bra saker. Det får man ju inte glömma. Jag har ju som sagt min Jakob och han är ett stort stöd. Jag har även två katter Beauty och Ghost heter de.
Med vänlig hälsning, Sara

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sara Modigh - 27 april 2021 20:34

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Av Sara Modigh - 21 april 2021 14:30



Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

Av Sara Modigh - 17 februari 2020 20:15

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Av Sara Modigh - 13 februari 2020 12:36

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Av Sara Modigh - 20 december 2019 04:47

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...

Om Mig


Hej! Mitt namn är Sara och jag lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att öka kunskap och minska tabun

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Kategorier

Arkiv

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skapa flashcards