En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Direktlänk till inlägg 7 juni 2017

Väljer man att vara sjuk?

Av Sara Modigh - Onsdag 7 juni 21:45

Något jag upplever som väldigt smärtsamt är när människor som lever i närheten av någon med psykisk ohälsa, uttalar sig negativt om personen ifråga.
När anhöriga till exempel skriver på öppna forum om hur synd det är om dem för att deras kompis/partner/syskon, förälder.. inte blir frisk, inte lyssnar på råd, inte orkar umgås, alltid är ledsen och så vidare i oändlighet. Alltid med en anklagande ton som om personen väljer att fortsätta vara sjuk. Som om det är ett val att vara deprimerad.


Det sista man behöver som psykiskt sjuk är kommentarer som berättar om hur jobbig och värdelös man är. Det gör verkligen ont och ger en enorm osäkerhet som bara bidrar till mer stress och psykisk ohälsa i längden.


För ett tag sedan läste jag till exempel det här på Jodel:

 


"såååå trött på min kompis", "hon börjar alltid lipa",  "lackar ur och gråter", "hon vill inte ta emot hjälp", "hon är deprimerad", "orkar inte hennes negativa energi"

"när jag erbjuder mig", "jag lägger all min kraft", "JAG har kämpat i 7 månader"


Kanske jag läser in för mycket i sådana här kommentarer på gurnd av min egen problematik och erfarenheter. 

Men när jag ser detta blir jag faktiskt upprörd. Jag tycker inte att det känns rätt och jag tycker definitivt inte att detta låter som en fin och fantastisk vän som vissa tyckte i denna Jodel. 

Jag ser bara en frustration över att hennes kompis "vägrar bli frisk" från en depression. 

Jag ser också ett väldigt egocetretat sätt att se på en väns sjukdom. 

Med allt tjat om hur mycket hon kämpar istället för insikten över hur mycket hennes sjuka vän faktiskt måste kämpa med sin depression. 


Kommentarerna till detta inlägg gjorde ju inte precis saken bättre heller. 


 

"dumpa", "Lämna henne..sjuk människa", JA hon är sjuk. Och hade det inte vart en psykisk sjukdom hon hade så hade ni ju aldrig skrivit sådär eller hur? 

Ni som följt mig i hundra år har kanske läst detta inlägget tidigare

"Psykiska VS Fysiska sjukdomar". Ett inlägg där jag verkligen visar hur stor skillnad det är när någon skriver negativt om en fysiskt sjuk respektive en psykiskt sjuk person. Till och med SAMMA person svarade i bägge trådarna. Läs gärna det inlägget även om det är gammalt

 

"Glöm inte bort att fokusera på dig själv, du är viktigast", jag tycker inte TS gör något annat än att fokusera på sig själv och hur hon påverkas av att någon annan är drabbad av en sjukdom. 

För i denna Jodel är det en väldig "skylla på den sjuka och tycka synd om sig själv"-attityd. 

Speciellt kommentaren "Jag har kämpat i 7 månader", för hur mycket du som närstående än kämpar så har du alltid ett val. Du kan ta en paus från sjukdomen, du behöver inte känna symptomen..bara höra dem. Du lever inte med tyngden av en depression dygnet runt, du ser bara en deprimerad människa den tid du väljer att spendera med personen som är drabbad.



Jag menar inte att förminska någon annans känslor, för jag förstår verkligen att det är jobbigt att stå som anhörig och vara helt maktlös och frustrerad. Jag förstår att det är tufft att se någon man älskar bryta ihop och gå in i sig själv.

Jag inser att det är skitjobbigt när man försöker göra allt man kan för att få en person att må bättre och det ändå inte fungerar.  


Men det är lite det som är grejen. Det är en attityd som säger att en psykiskt sjuk människa inte kämpar tillräckligt, man blir frustrerad för att personen inte blir frisk. Man säger oavsiktligt att personen väljer att fortsätta vara sjuk för att den, till exempel inte vill bli tvingad till att söka ett jobb när man är deprimerad och inte ens kan ta sig upp ur sängen. 

Förstår ni hur jag menar? Ibland känns det som om den anhöriga helt saknar förståelse för hur en sjukdom fungerar, och blir frustrerad på den som är drabbad. Det är det jag hatar!

Att människor blir frustrerade över en annan persons sjukdom och de symptom den ger. Som att de tar det som en personlig förolämpning att deras närstående inte slutar vara sjuk. 

Jag tänker att det beror på att människor fortfarande inte riktigt ser psykisk ohälsa som "riktiga" sjukdomar.  Det finns inte samma respekt och förståelse för psykisk ohälsa som det finns för fysiska sjukdomar. 

Jag har till exempel inte fått höra något liknande om min Multipel Skleros.

Och även om det kanske existerar så ser iallafall aldrig jag denna typen av kommentarer när det gäller fysiskt sjuka personer. 

Aldrig är det någon som är sur över att deras vän inte blir frisk från sin cancer fast de har hjälpt hen så mycket. 

Jag ser aldrig någon som skriver irriterade inlägg på Facebook om hur deras kompis är så tråkig som aldrig blir frisk från sin förkylning. Eller människor som är upprörda för att deras vän inte skärper till sig och slutar ha diabetes. 

Men väldigt ofta ser jag detta när det kommer till psykisk ohälsa. Som att många fortfarande tror att man väljer om man ska vara psykisk sjuk eller inte. 



 
 
Ingen bild

Matilda

Onsdag 7 juni 23:45

Fy fan asså. Sånna kommentarer gör mig också oerhört illa berörd, folk kan verkligen vara så himla själviska! Troligtvis har dessa människor aldrig upplevs psykisk ohälsa själva och verkar inte förstå hur allvarligt det faktiskt är. blä asså

Sara Modigh

Fredag 9 juni 18:05

Skönt att jag inte är ensam om att känna så iallafall.
Ibland känner jag mig så otacksam och elak nr jag tänker och känner såhär.
Men jag kan inte hjälpa det när människor tycker synd om sig själva för att någon annan är sjuk.
Speciellt när det blir att skuldbelägga den sjuka för att den inte bara "bestämmer sig för att bli frisk".

 
viskningen

viskningen

Torsdag 8 juni 11:17

Så viktigt! Tänk om alla kunde förstå detta. Tillsammans måste vi orka fortsätta kämpa. Önskar dig allt gott!

http://viskningen.blogg.se

Sara Modigh

Fredag 9 juni 18:03

Tack så mycket :)

 
Maria

Maria

Fredag 9 juni 15:48

Många har tyvärr den attityden att psykisk sjukdom är en fas i nångons liv som de kan komma ur bara de bestämmer sig för det. Hur ofta ser man inte citat som "Happines is a choice" tex. Tänk positivt då blir du frisk. Om det vore så enkelt skulle det inte finnas så många psykiskt sjuka som det gör idag. Jag skrev här om dagen lite ungefär om samma ämne om att vi kämpar så gott vi kan vi som är sjuka.

http://www.annorlundaverklighet.blogg.se

Sara Modigh

Fredag 9 juni 17:58

Positivt tänkande är säker asbra i vissa situationer. Till exempel när man ska utföra ett svårt moment, ställas inför en jobbig situation och så vidare.
Men ingen människa oavsett sjukdom kan tänka sig frisk från den. För om så var fallet hade inte sjukhus eller mediciner behövts.

 
Ingen bild

Jag

Söndag 11 juni 05:20

Dumpa är dock ett vanligt uttryck på jodel, inget seriöst. Jämförbart med "behöver du hjälp? Ring poolia"

Sara Modigh

Söndag 11 juni 17:07

Ja men depression är en allvarlig sjukdom och (som jag skrev i mitt inlägg) jag tvivlar STARKT på att den kommentaren hade funnits under en Jodel om någon med en vän som har cancer till exempel.

Påstod aldrig att något var seriöst menat. Bara att det är en respektlöshet och oförståelse som genomsyrar hela vårt samhälle, och man ser det överallt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sara Modigh - Måndag 21 aug 15:30


Härom dagen fick jag ett brev på posten från min sjukförsäkring.  När jag öppnade stod det att de hade gått igenom mina journaler och läkarutlåtanden och kommit fram till att jag är 10% invalid.  Invalid, just det ordet känns så nedsättande på nå...

Av Sara Modigh - Tisdag 15 aug 16:30


Jag vet inte varför men jag hatar verkligen när någon säger att de tycker synd om mig.  Det kanske är konstigt men jag verkligen AVSKYR det.  Av någon anledning får det mig att känna mig så liten och ynklig, det får mig att känna att jag måste må...

Av Sara Modigh - Tisdag 8 aug 06:00


Sexuella trakasserier är så vanligt idag att alla någon gång förmodligen blivit utsatta för det. Speciellt på internet. Hur ofta får man inte meddelanden av sexuell karaktär från människor man inte känner.  Hur ofta får man inte bilder skickade til...

Av Sara Modigh - Torsdag 3 aug 18:21


Oj vad tiden går. Känner verkligen att bloggen kommit lite i skymundan den senaste tiden.  Först och främst har jag ju inte mått så bra, så jag har inte riktigt haft orken till att blogga.  För det andra har det ju varit rätt mycket den senaste t...

Av Sara Modigh - Torsdag 27 juli 22:45


Åh mamma, jag kan knappt tro att det redan gått fem år. Att du varit borta i hela fem år. Tiden har gått så fort, åren bara rullar på. Samtidigt känns det som en evighet. En evighet sen jag såg ditt varma leende. En evighet sen jag såg dina vänliga ö...

Om Mig


Mitt namn är Sara, jag är i tjugoårsåldern och lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att minska tabun

Fråga mig

119 besvarade frågor

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Instagram

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se