Ett citat som stämmer väldigt bra är citatet från Frederick Douglass:

Det finns saker som hände när ja var ung, som bidragit till att jag idag som vuxen är väldigt osäker i mig själv. Jag har svårt att se värde i mig själv och jag har en väldigt problematisk självbild. 

Jag vill inte riktigt gå in på exakta detaljer om allt som hänt. 

Men jag har haft många svåra stunder som barn. Många som jag har pratat om i bloggen tidigare.

Bland annat min högstadietid, perioden då jag blev utsatt för sexuellt ofredande och att växa upp och må dåligt i en värld där ingen tror på att man mår dåligt. En värld där jag behandlades som om jag gjorde mig till och överdrev för att jag var lat och inte ville gå till skolan. 

Alla dessa saker påverkar mig än idag och det är jobbigt att tänka tillbaka på tiden som varit. Just känslan av att inte bli trodd, känslan av att folk tror att jag överdriver eller fabulerar mina problem är otroligt smärtsam.

Att inte bli trodd när man försöker förklara att man mår dåligt är otroligt svårt att hantera. 

Jag kan än i dag se tillbaka på min själv som barn och känna en stor sorg inför det stackars ensamma barn som jag en gång var. 

Det gör ont att tänka tillbaka på alla känslor av att vara dålig, onormal och misslyckad. För det var ju så jag kände det. Alla andra klarade ju av att gå till skolan, vara där och plugga och sedan fortsätta hem och göra läxor. Men jag klarade inte det. Jag orkade inte!

Jag mådde alltid dåligt och ingen trodde mig. 

Jag önskar så att någon hade förstått, att JAG hade förstått. Jag undrar ofta vart jag skulle varit i livet idag om jag hade fått chansen att bearbeta mina problem redan som barn. Om jag hade fått hjälp, stöd och framförallt förståelse från min omgivning. Om jag hade blivit uppbyggd istället för nedriven.  

Jag hade kanske klarat skolan och haft jobb och ett normalt liv idag om någon hade hjälpt till att bygga upp mig som barn. Hjälpt mig förstå min problematik , min sjukdom och min funktionsnedsättning. Hjälpt mig att bli trygg och stak i mig själv.

Idag är jag istället en "trasig vuxen" och det tar tid att laga. 

Men jag jobbar på det så gott jag kan och hoppas på att fortsätta att bli mer hel. Jag har nått otroligt långt men det är svårt att komma över de saker som formade mig som liten. 

 

jeljoh13

7 maj 2014 13:22

Bra skrivit, är nog många som känner igen sig i vad du skriver.

http://jeljoh13.bloggplatsen.se

Sara Modigh

7 maj 2014 13:35

Tack så mycket.
:)

 

Nilla

8 maj 2014 00:36

Läst din blogg ett tag, håller med om endel saker du skriver men för det mesta är de väldigt mkt offermentalitet.
Detta inlägget känns väldigt mkt som att du ser dig själv som ett offer, en trasig vuxen! De valet av ord låter verkligen patetiskt. Nu kommer du säkert tro att jag har haft en liv där jag serverats allt på silverfat och dansat fram. Sanningen är dock att jag med har/haft psykiska problem, saker som sitter i sen tonåren och fortfarande påverkar mig 10 år senare. Däremot ser tar jag aktivt tag i sakerna genom terapi, jag klarar av att ha ett jobb, familj och utbildning. Det har varit svårt men aldrig sett mig som ett offer trots samhällets svek och människors onda handlingar. Att se sig som en starkare och mer erfaren människa hjälper dig mer än att se dig som ett offer

Sara Modigh

8 maj 2014 14:51

http://saramodigh.bloggplatsen.se/2014/05/08/10692505-patetiska-offer/

 

mathiasmattsson99@gmail.com

30 november 2019 00:08

Jag tycker du skrivit fint. Jag brukar säga "Det är lättare att trösta ledsna barn än att laga trasiga vuxna". Att lära sig prata om känslor å sånt och visa sig svag och bli sedd och lydnad på är det som gör än stark. Jag gillar inte uttrycket "bygg",bilar och hus bygger man,barn tröstar man.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...